Arbetsrättsmål – mars 2017

31 mars, 2017

Nedan finner Ni ett urval av de arbetsrättsmål som avgjordes under mars 2017. Ni finner domarna i fulltext genom att trycka på domsnumret i respektive rubrik.

 

Dom nr 10/17, Mål nr B 37/13
Lönefordran m.m.

En arbetstagare träffade en överenskommelse om att arbetstagaren mot ett avgångsvederlag sade upp sin anställning till upphörande visst datum. Domstol har funnit att arbetstagaren svikligen förletts att ingå överenskommelsen och därför ogiltigförklarat den. Ogiltigförklaringen innebar att arbetstagarens anställning inte upphört med anledning av överenskommelsen. Den huvudsakliga tvistefrågan avser om ogiltigförklaringen även innebär att arbetstagaren har rätt till löneförmåner från det att arbetstagaren lämnade anställningen med anledning av överenskommelsen till dess att överenskommelsen ogiltigförklarades, med avräkning för det avgångsvederlag arbetstagaren fått utbetalt.

 

Dom nr 12/17, Mål nr B 128/15
Skadestånd m.m.

Två arbetstagare har startat ett nytt, med arbetsgivaren konkurrerande, företag och därefter sagt upp sig. I det nya företaget har de använt sig av den tidigare arbetsgivarens databaser avseende vissa kontaktuppgifter. Fråga om arbetstagarna och det nya företaget brutit mot upphovsrättslagen och mot företagshemlighetslagen. Även fråga om arbetstagarna brutit mot lojalitetsplikten i anställningsförhållandet. Fråga också om beräkning av ekonomiskt skadestånd.

 

Dom nr 14/17, Mål nr A 30/16
Ogiltigförklaring av uppsägning m.m.

En präst i ett mindre trossamfund har sagts upp till följd av en konflikt med bl.a. ärkebiskopen i trossamfundet. Arbetsdomstolen har funnit att konflikten mellan prästen och bl.a. ärkebiskopen varit av sådan allvarlig art att den äventyrade kyrkans verksamhet, att prästen inte varit utan skuld till samarbetssvårigheterna, att det måste ha stått klart för prästen att trossamfundet inte accepterade hans agerande, att det inte varit möjligt att omplacera prästen och att det därför funnits saklig grund för uppsägning.
Därutöver fråga om trossamfundet stängt av prästen i strid mot 34 § andra stycket anställningsskyddslagen och om prästen har rätt till lön under den s.k. förlängningstiden, dvs. från det att uppsägningen löpt ut till dess tvisten slutligen avgjorts.

 

Dom nr 13/17, Mål nr A 200/15
Skadestånd på grund av avskedande m.m.

En kemist som under ett antal månader fått lägre lön än den som framgick av hans anställningsavtal kontaktade sin arbetstagarorganisation som sände arbetsgivaren ett kravbrev om de lönebelopp som dragits av. När arbetsgivarbolaget fick kravbrevet uppstod en ordväxling med förhöjt tonläge mellan bolagets företrädare och arbetstagaren, varpå arbetstagaren lämnade arbetsplatsen för att inte mer återkomma. Fråga om lönesänkningen varit avtalad och om arbetstagaren självmant lämnat anställningen eller om han blivit avskedad samt om det i så fall har inneburit en kränkning av arbetstagarens föreningsrätt och ett intrång i arbetstagarorganisationens verksamhet. Även fråga om bolaget utnyttjat en oklar situation om arbetstagarens anställning på ett sådant sätt att det är att jämställa med ett avskedande.

Fråga om hur stort, om något, allmänt skadestånd som ska betalas på grund av att arbetsgivaren i strid med 26 § semesterlagen betalat ut arbetstagarens semesterlön månadsvis.

Fråga om partsställningen i målet, bl.a. om arbetstagarorganisation får föra talan för medlem i tvister som handläggs gemensamt enligt 2 kap. 1 § tredje stycket arbetstvistlagen.

 

Dom nr 17/17, Mål nr A 132/15
Skadestånd på grund av avskedande

En arbetssökande och en skolchef undertecknade ett anställningsavtal avseende en anställning som rektor och förskolechef. Fråga om arbetsgivaren blivit bunden av anställningsavtalet, och i så fall, om det funnits laglig grund att skilja arbetstagaren från anställningen.

 

Dom nr 19/17, Mål nr A 245/14

Skadestånd på grund av kollektivavtalsbrott

Fråga om innebörden av begreppet ”per helgfri vecka” i film-, tv- och videoinspelningsavtalet och om en arbetsgivare brutit mot kollektivavtalets reglering om att den ordinarie arbetstiden får uppgå till högst 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka under en beräkningsperiod, när arbetstidsreduktion inte skett med anledning av helgdagen alla helgons dag, som alltid infaller på en lördag. Även tvist om en viss inspelningsperiod bestått av en eller två beräkningsperioder.

 

Informationen kommer från Arbetsdomstolen.

För frågor eller information, kontakta Altea AB.