Nya föreskrifter avseende trycksatta anordningar

29 november, 2017

Den 1 december börjar de nya föreskrifterna om användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3) att gälla. Nu samlas kraven i en och samma föreskrift.

 

Arbetsmiljöverket har tagit fram nya föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar som samlar flera krav som tidigare funnits utspridda i flera föreskrifter. Föreskrifterna har ett förenklat upplägg och tydligt struktur vilket innebär att det blir lättare att hitta rätt i reglerna och bedöma vad som gäller för den trycksatta anordningen vare sig det är tryckkärl, cisterner, vakuumkärl eller rörledningar.

 

Här är en sammanfattning av de förändringar som sker den 1 december 2017, då de nya föreskrifterna om användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3) börjar att gälla.

 

De nya föreskrifterna om användning och kontroll av trycksatta anordningar AFS 2017:3, kompletterad med föreskrifterna om användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4) samt systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), och Arbetsmiljölagen kap 3, 8 §, ersätter följande föreskrifter som då upphävs:
• Användning av trycksatta anordningar AFS 2002:1,
• Besiktning av trycksatta anordningar AFS 2005:3,
• Tillverkning av vissa behållare, rörledningar och anläggningar AFS 2005:2,
• Gasflaskor AFS 2001:4.

 

Vidare tillkommer följande ändringsföreskrifter:
• AFS 2017:4 Ändring i föreskrifter om Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19),
• AFS 2017:5 Ändring i föreskrifter om Gaser (AFS 1997:7).

 

För tillverkning, konstruktion och provning gäller fortfarande:
• Tryckbärande anordningar AFS 2016:1,
• Enkla tryckkärl AFS 2016:2,
• Provning med över- eller undertryck AFS 2006:8,
• Arbetsmiljölagen 3 kap, 8 §.

 

Ändringsföreskrifterna påverkar andra föreskrifter
Vid införande av den nya föreskriften 2017:3 kommer två ändringsföreskrifter;
Föreskriften om Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19). (Ändrad och omtryckt i AFS 2014:43), ändras då i enlighet med de nya föreskrifterna genom ändringsföreskriften AFS 2017:4. Märkning under 20a § i föreskriften AFS 2014:43 ska anges med faropiktogrammet för gas under tryck enligt förordning (EG) nr 1272/20085 samt även tilläggstexten ”Gasflaskor förs i säkerhet vid brandfara”. De ändrade reglerna om märkning (AFS 2017:4), ändrar inte den riskbedömning och de rutin om säker hantering av gasflaskor med anledning av brand som ska finnas.

 

Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2017:5) om ändring i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1997:7) om gaser, ändras även den i enlighet med regler i nya föreskriften AFS 2017:3. Ändringsföreskriften innebär att 5, 12–14, 16–18 och 20–21 §§ i AFS 1997:7 upphör att gälla.

 

Följande paragrafer i föreskrifter om gaser (AFS 1997:7) gäller som tidigare
1-4 §, om tillämpningsområde, definitioner, riskbedömning och krav om kunskaper.
6-11 §, om allmänna regler gällande ventilation och hantering. mm
15 § och 19 §, Plats för fyllning eller tömning av tankvagnar och tankbilar för kondenserad gas.
22 §, Plats för lagring av gas i annan behållare än gasflaska.

 

De nya föreskrifterna, AFS 2017:3
De nya föreskrifterna AFS 2017:3, samlar alla krav om användning och kontroll av trycksatta anordningar i en och samma föreskrift: En ny föreskrift som har en tydlig struktur och förenklad upplägg, vilket innebär att det blir lättare att hitta rätt i reglerna och bedöma vad som gäller för den egna anordningen. Men de flesta allmänna kraven har inte ändrats mot tidigare utan är endast tydligare.

 

De nya föreskrifterna AFS 2017:3, visar tydligt att riskbedömningarna av trycksatta anordningar är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Föreskrifterna gör det också tydligt att trycksatta anordningar är en arbetsutrustning och att grundkraven för att använda en trycksatt anordning finns i föreskrifterna om användning av arbetsutrustning, AFS 2006:4.

 

De nya föreskrifterna om användning och kontroll av trycksatta anordningar AFS 2017:3 innebär förändrade definitioner och upplägg. Språket blir enklare att förstå jämfört med de tidigare föreskrifterna.

 

De nya föreskrifterna använder inte ordet besiktning, utan istället ordet ”kontroll” vad gäller kontrollorganens obligatoriska kontroll. Genom att använda ordet kontroll istället för besiktning så blir språkbruket det samma som andra myndigheter i Sverige som föreskriver om kontroll av trycksatta anordningar.

 

Sedan lång tid tillbaka så delas trycksatta anordningarna in i klasser. De nya föreskrifterna AFS 2017:3, innebär enklare bedömning av klass. Bedömning av klass görs liksom tidigare beroende av typ av innehållets farliga egenskaper, tryck, volym, temperatur m.m.

 

Om man haft möjlighet att bedöma omfattning, kravnivå och vilka bestämmelser som gäller för en anordning i nuvarande regelverk så blir det enklare att gör motsvarande bedömning mot kraven i de nya föreskrifterna AFS 2017:3. Här avgörs den klass en anordning tillhör utifrån säkerhetsdatabladet, och information på säkerhetsutrustningen eller anordningen.

 

De olika bedömningsdiagrammen som finns i AFS 2005:3 är i de nya föreskrifterna sammanförda till några få tabeller, vilket även gör bedömning av klass enklare. Ett annat exempel hur bedömningen blir enklare är att de tre tidigare klasserna har ersatts av två; klass A och klass B som omfattar de större anordningarna och de med högre risker.

 
Parallelluppställning som jämför några punkter i den nya föreskriften med tidigare regler:
Kap. 1-2, motsvarar anordningar som omfattades av AFS 2002:1.
Kap. 3, samt vissa delar av 2 kap., (se tillämpningsområde i 1 kap. 3 §), motsvarar AFS 2001:4,delar av föreskrifter om gaser AFS 1997:7, (se ändringsföreskrifter AFS 2017:5), samt del av föreskrifter om kemiska AFS 2014:43, (se ändringsföreskrifter AFS 2017:4).
Kap. 4-5, motsvarar de anordningar som omfattades av AFS 2005:3, med tillägg att cisterner för brandfarlig vätska omfattas av 4 kap. 1-19 §§.
Kap. 6, kan jämföras med bestämmelser om pannanläggningar i AFS 2002:1 med den skillnaden att effektgränsen för pannor i klass B ändrats från 50 kW till 100 kW.
Kap 7, är information för kontroll- och certifieringsorgan som motsvarar delar av AFS 2005:3, och delar av Swedacs upphävda föreskrifter STAFS 1999:4.
Kap 8, innebär utökade sanktionsavgifter relaterat till krav om dokumenterade rutiner för fortlöpande tillsyn, enligt 4 kap., 17 § och villkor för trycksättning av pannor som är i drift enligt 6 kap, 1-3 §§. Vidare finns sanktionsavgifter angående krav om trycksättning av anordningar enligt 5 kap, 1-2 §, vilken motsvaras av tidigare sanktioner om kontroll 9 §, 46 § i AFS 2005:3.

Sanktionsavgifter förutsätter att anordningen omfattas av regler under klass A eller B.

 

Nyheter avseende klasser och kontroll
Kraven i de nya föreskrifterna AFS 2017:3 är beroende på anordningens klass, som i sin tur beror på typ av innehållets farliga egenskaper, tryck, volym, rördiameter, effekt och temperatur.

 

De flesta trycksatta anordningar delas in i två klasser A, B. Utöver det finns anordningar som är oklassade. Undantagna från den här klassningen är gasflaskor, bärbara brandsläckare och flaskor för andningsapparatur.

 

Befintliga anordningar som genomgått bedömning och kontroll av kontrollorgan har uppgifter om till exempel högsta tryck och temperatur, och då använder man den informationen för att avgöra klass enligt nya reglerna.

 

För nya anordningar som inte tidigare genomgått kontroll av kontrollorgan behöver man information från tillverkaren av anordningen. Information om volym, effekt, rördiameter, det tryck då säkerhetsventil eller annan säkerhetsutrustning aktiveras, finns angiven på säkerhetsutrustningen eller anordningen. Om det inte finns angivet behöver man läsa i bruksanvisningarna eller andra anvisningar från tillverkaren. Om man är osäker på vilket värde som gäller kan man till exempel kontakta tillverkaren eller annan sakkunnig för information. Arbetsmiljöverket har inte den informationen.

 

Det krävs även information om den fluid man använder för att bedöma klass. Information om typ av innehållets farliga egenskaper ska finnas i tillverkaren av fluidens säkerhetsdatablad.

 

Om man använder en olika fluider i en anordning är det den fluid som har de farligaste egenskaperna som bestämmer fluidens grupp.

 

Om innehållet inte definieras som en farlig kemisk produkt så att det därför inte finns ett säkerhetsdatablad, klassificeras anordningen utifrån fluidgrupp 2a. Observera oljor som hanteras vid en temperatur högre än 110 °C och fluider som hanteras vid temperaturer som överstiger flampunkten tillhör grupp 1a även om de inte är farliga kemiska produkter.

 

Exempel på hur man bedömer en enkel tryckluftsanläggning anläggning med kompressor
Man hämtar först information från säkerhetsdatabladet om gruppindelning av den fluid som används. I kapitel 4, som omfattar indelning av trycksatta anordningar finns information om gruppindelning efter innehållets farliga egenskaper under 3 §. Luft är inte en fluid som är en farlig kemisk produkt och därför tillhör luft grupp 2a.

 

Vidare behöver man information om anordningens volym som finns angiven på anordningens skylt, och det tryck som säkerhetsventilen öppnar vid (vanligen angivet som ”set-pressure”). Sedan går man systematiskt vidare i föreskriftens 4 kap. 10 §, för att bedöma om luftbehållaren (anordningen) tillhör, ingen klass, klass A, eller klass B.

 

Under tabellen 10 § anges några särskilda regler och undantag och här kan man bland annat läsa: ”Följande tryckkärl som skulle tillhöra klass B vid tillämpning av tabellen ska ändå inte tillhöra någon klass: 2. Tryckkärl för luft och kvävgas.” Undantaget innebär att kraven om kontroll av kontrollorgan i de nya föreskrifterna AFS 2017:3, omfattar tryckluftsbehållare som ingår i kompressoraggregat, först när trycket gånger volymen är större än 1000 barliter. Det är samma kravnivå som de tidigare föreskrifterna.

 

För de flesta arbetsgivare med oklassade anordningar, som exempelvis många mindre tryckluftskompressorer, betyder de nya föreskrifter lättnader i dokumentationskrav. Dokumentationskrav gällde för alla trycksatta anordningar i de tidigare reglerna, men i den nya föreskriften kommer alla krav på dokumentation begränsas till större anordningar så kallade klass A och B anordningar.

 

Kom ihåg att anordningar som inte tillhör klass A eller B inte är ofarliga och säkerhetskrav finns.

 

Förändringar jämfört med tidigare krav för klasserna A och B
Föreskrifterna ställer utökade krav på anordningar i klass A eller B vars användning innebär en större fara jämfört med andra mindre anordningar. För en del företag med större anordningar innebär den nya föreskriften tydligare krav om rutiner när det gäller drift, skötsel och underhåll, samt ökade krav om dokumentation för till exempel riskanalyser.

 

De nya föreskrifterna ställer krav på att arbetsgivaren ska ha en förteckning över sina anordningar i klass A eller B, och att det finns dokumenterade rutiner för fortlöpande tillsyn.

 

Vidare ska arbetsgivaren se till att en fysisk person får till uppgift att se till att den fortlöpande tillsynen utförs, arbetsgivaren ska även se till att avvikelser i den fortlöpande tillsynen dokumenteras.

 

Nyheten jämfört med de tidigare föreskrifterna är att de finns tre nya krav för de som använder en trycksatt anordning i klass A eller B. Dessa nya krav är att arbetsgivaren ska se till att:
• Det finns en riskbedömning på vilket sätt en behållare i klass A eller B ska övervakas.
• Det finnas en journal som visar hur länge till en anordning med begränsad livslängd går att använda.
• Vid arbeten som kräver samordning ska en person få till uppgift att planera och samordna arbetet.

 

För att få trycksätta anordningar som tillhör klass A och B måste de kontrolleras av ett kontrollorgan.

 

Den nya föreskriften ställer krav på första kontroll för klass A och klass B
De nya föreskrifterna använder inte ordet besiktning utan istället använd ordet kontroll när det gäller kontrollorganens bedömning av att anordningen uppfyller de bestämmelser den kontrollerats mot. Med de nya föreskrifterna kommer nu Arbetsmiljöverket använda samma ord ”kontroll” som de andra myndigheterna i Sverige som föreskriver om kontroll av trycksatta anordningar. Det underlättar i kommunikationen och gör det lättare att undvika missförstånd.

 

Vidare förändras kraven om kontroll då en anordning tas i bruk på sådant sätt att alla trycksatta anordningar kommer att omfattas av krav på en första kontroll. De tidigare undantagen vad gäller installationskontroll har tagits bort.

 

Alla anordningar i klass A och B, ska genomgå en första kontroll innan de börjar användas, vilket innebär att arbetsgivare inte längre behöver bedöma när den första återkommande kontrollen ska utföras.

 

En annan fördel är att de nya föreskrifterna AFS 2017:3, innebär att Arbetsmiljöverket vid inspektion på ett mer rättssäkert sätt kan avgöra om det ska utdömas sanktionsavgift eller inte.

 

De huvudsakliga förändringarna angående kontroll för klass A och B kan sammanfattas som följer:
• Även varmvattenpannor där temperaturen är mellan 65 och 110 °C som ingår i öppna värmesystem kommer att omfattas av krav på kontroll.
• Möjlighet till flexibla intervall mellan driftprov.
• Intervallet mellan driftprov blir längre för en del tryckkärl.
• Flexibla intervall införs för in- och utvändig undersökning av cisterner och rörledningar.
• Möjlighet för arbetsgivare att utforma ett program för riskanpassad kontroll av trycksatta anordningars skick.
• Kontrollorgan typ B får göra funktionskontroll av säkerhetsutrustning och in- och utvändig undersökning av rörledningar. (Se 7 kap. 2§, 2a st.)

 

Livslängdsjournaler
En trycksatt anordning ska vara säker under hela sin avsedda livslängd. Därför införs krav om skriftliga livslängdsjournaler.

 

Skalet på en trycksatt anordning är det enda skyddet mot en olycka. Det är därför viktigt att känna till förutsättningarna för att skalet ska klara av de tryck- och dragspänningar som finns i skalet då anordningen trycksätts. Om inte dessa förutsättningar är uppfyllda så har anordningens livslängd löpt ut och det kan innebära stora risker att fortsätta använda anordningen.

 

De förutsättningar som bestämmer en anordnings livslängd redovisas för ett flertal anordningar i bruksanvisningen eller på tillverkningsskylten. Exempel på förutsättningar som finns beskrivna i bruksanvisningen är krypning, utmattning och allmän korrosion. (Se under de allmänna råden för 18 §).

 

Föreskrifterna kräver i 4 kap. 18 § att arbetsgivaren som stöd för den fortlöpande tillsynen ska se till att det finns en skriftlig livslängdsjournal, som visar den återstående livslängden för trycksatta anordningar med en begränsad livslängd i klass A eller B. En bedömning av återstående livslängd är en prognos.

 

Det innebär att livslängdsjournalen med största sannolikhet behöver justeras när nya resultat framkommer vid kontroll eller vid den fortlöpande tillsynen. Det är viktigt att känna till vilka osäkerheter som finns i det underlag som livslängdsjournalen bygger på. För vissa skademekanismer såsom lokala korrosionsangrepp kan det vara mycket svårt att avgöra återstående livslängd.

 

Vid kontroll behöver arbetsgivaren redovisa den återstående livslängden för anordningen. Den informationen utgör ett underlag för kontrollorganets möjlighet att bedöma ett lämpligt kontrollintervall för anordningen.

 

Journaler för återstående livslängd ska finnas upprättade inom 2 år, senast 1 december 2019.

 

Här finner Ni de nya föreskrifterna, AFS 2017:3.

 

Informationen kommer från Arbetsmiljöverket.

Vid frågor eller för mer information, kontakta Altea AB.