Förordning (1998:950) om miljösanktionsavgifter

15 december, 2006

Ändring SFS 2006:1300

De ändringar i förordningen om miljösanktionsavgifter som sker innebär att överträdelser som från och med 1 januari 2007 som omfattas av straff inte ska medföra någon miljösanktionsavgift samtidigt som miljösanktionsavgift införs för överträdelse som inte kommer att omfattas av Miljöbalkens straffbestämmelser. Denna ändring i förordningen har gjorts för att anpassas till den nya regeln i MB som innebär att även andra näringsidkare kan bli skyldiga att betala miljösanktionsavgifter. Ändringarna i förordningen är ett arbete i led med att få ett renodlat sanktionssystem.

Det övergripande syftet med ändringen är att förtydliga och bättre avgränsa det straffbara området samt att göra de straffrättsliga reglerna i MB mer effektiva. För att få ett renodlat sanktionssystem har man med utgångspunkt gjort att de allvarligaste överträdelserna omfattas med straffansvar medan mindre allvarliga i stället fångas upp av andra sanktioner och medel för efterlevnad. Meningen är att undvika att gärningen skulle omfattas av dubbla sanktioner som straff och miljösanktionsavgift. För att åstadkomma större flexibilitet i val av sanktioner föreslås att miljösanktionsavgift skall kunna åläggas även andra än näringsidkare.

Systemet har tidigare kritiserats för slå för hårt mot mindre allvarliga överträdelser genom för höga belopp samt att avgiften kombineras med straff. Detta har till viss del åtgärdas genom ändringar som sänkta avgiftsbelopp, systemet har även kritiserats i frågan om dubbla sanktioner samt i frågan om vilka som skall kunna påföras avgift och om möjligheterna att medge befrielse från avgift. Systemet för miljösanktionsavgifter bygger på ett strikt ansvar för att undvika bevissvårigheter och att öka den allmänna noggrannheten. Tanken är att systemet skall vara tydligt, enkelt, snabbt och schabloniserat. Miljösanktionsavgifter förutsätter inte att en överträdelse skett till följd av avsiktligt eller i vårdslöst agerande, utan det räcker att objektivt kunna konstatera ett en överträdelse har skett. En miljösanktionsavgift skall inte tas ut om det är uppenbart obefogat, detta innebär att utrymmet för skönsmässiga bedömningar och avvägningar är mycket litet. Detta utrymme måste vara litet för att systemet skall kunna vara lätt och enkelt att tillämpa men samtidigt effektivt.

Miljösanktionsavgiften skall betalas inom 30 dagar efter det beslutet om att ta ut avgiften har delgetts, om inte tillsynsmyndigheten i beslutet har bestämt en senare tidpunkt. Tillsynsmyndigheten får även ge ett visst anstånd med betalning och även dela upp avgiften på olika delbetalningar. Den som enligt ett beslut av en tillsynsmyndighet skall betala en miljösanktionsavgift får överklaga beslutet till miljödomstol.

Författare: Martina Eriksson, Miljövetare

För frågor eller mer information, kontakta Altea AB.