Ska C-verksamhet teckna miljöskadeförsäkring?

6 juni, 2007

En ofta återkommande fråga är huruvida företag som bedriver C-verksamhet är skyldiga att teckna miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring. Förordningen som styr vilka företag som är skyldiga att erlägga försäkringspremien, premiens storlek samt vilken juridisk person som är försäkringsgivare är Förordning (1998:1473) om miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring.

1 § Ett årligt bidrag till den miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring som avses i 33 kap. 1 § miljöbalken skall betalas till försäkringsgivaren (Zurich Insurance Ireland Limited, Filial Sverige) med de belopp som framgår av 2 och 3 §§. Förordning (2005:1109).

2 § Bidrag till miljöskadeförsäkringen och saneringsförsäkringen skall för de verksamheter som anges med prövningsnivå C i bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd betalas med 400 kronor. Förordning (2002:1003).

3 § Bidrag till miljöskadeförsäkringen och saneringsförsäkringen skall för de verksamheter som anges i avdelning 1 avsnitt 1.1-1.3 i bilagan till förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken betalas med sju procent av den avgift som anges i kolumnen för länsstyrelsens tillsyn. Den lägsta avgift som skall betalas är dock 400 kronor.

Om staten eller en kommun är verksamhetsutövare eller om verksamhetsutövaren ställt säkerhet för efterbehandling och andra återställningsåtgärder skall bidraget uppgå till 3,5 procent av den avgift som anges i kolumnen för länsstyrelsens tillsyn. Den lägsta avgift som skall betalas är dock 400 kronor.

Även om en kommun utövar tillsynen skall bidraget till försäkringarna beräknas på den avgift som gäller för länsstyrelsens tillsyn. Förordning (2002:1003).

Förordningen går inte att misstolka, anmälningspliktiga företag är skyldiga att skyldiga att teckna försäkringarna. De företag med C-verksamhet som har försökt att erlägga premien till Zurich Insurance Ireland Limited eller deras mäklare Marsh vet att de inte tar emot betalningarna. Företagen hänvisar till att man ger dessa företag dispens från att erlägga premien men likväl in och täcker eventuella skador.

Detta undantag bygger på en muntlig överenskommelse mellan Marsh och Zurich Insurance Ireland Limited föregångar AEG. Enligt ansvarig på Zurich Insurance Ireland Limited, Peter Lagerholm så finns det inget skriftligt dokument som styrker undantaget från betalningsskyldighet.

Motivet till undantaget är höga administrativa kostnader för Marsh. Undantaget förlängs enligt ansvarig, Peter Lagerholm med ett år åt gången, vilket innebär att betalning tidigast kan komma att utkrävas 080101.

Juridiskt sett är undantagets vikt mycket diskutabelt, en åsikt som även delas av Naturvårdsverkets jurister. En ändring ligger dock på remiss vilket medför att situationen förhoppningsvis kommer att ändras inom en överskådlig framtid.

Då mycket skarp kritik har riktats mot Zurich Insurance Ireland Limited sätt att sköta försäkringarna kommer enligt tidningen Miljöaktuellt troligen systemet att göras om i början av 2009 då kontraktet med försäkringsbolaget har gått ut.

Kritiken har främst riktats mot svårigheterna att få ut ersättning från sina försäkringar. Under de år försäkringarna har funnits har ca 2 % eller 6 472 000 kr av de 370 miljoner kr som har betalats in gått tillbaka som ersättning. Av utbetalningarna kan 94 % hänföras till saneringsförsäkringen. Siffrorna är hämtade från regeringens hemsida, GMO-skador i naturen och miljöbalkens försäkringar.

Nyligen lämnades ett betänkande in till miljöminister Andreas Carlgren avseende försäkringarna. En av beredningens utredare, Jörgen Qviström och Naturvårdsverkets Kjell Färnkvist konstaterar att försäkringslösningen inte har fungerat. I betänkandet betonas att seriösa företag tecknar egna tilläggsförsäkringar för att kunna ta hand om sina miljöskador medan mindre seriösa företag struntar i att göra det eftersom de vet att det finns en allmän fond som kan stå för kostnaderna.

För frågor eller mer information, kontakta Altea AB.