Ny förordning om allvarliga miljöskador

10 augusti, 2007

Den första augusti trädde förordning (2007:667) om allvarliga miljöskador ikraft. Förordningen börjar med att definiera allvarliga miljöskador för att senare behandla hur dessa skall avhjälpas, hur man ska kompensera för förlorade miljövärden, hur olika avhjälpningsalternativ skall identifieras och prioriteras samt hur skador skall redogöras. Vidare fastställs ansvar och ansvarets omfattning.

Med allvarlig miljöskada avses skador med betydande negativ effekt på vatten eller arter och livsmiljöer.

Förordningen beskriver vad som skall ligga till grund för valet av vilka avhjälpande åtgärder som skall vidtas. De fyra områdena är:

1. den risk som den förorenade marken har för människors hälsa med hänsyn till. Risken bestäms av ett sammanvägande av faktorer som föroreningens farlighet och omfattning, markens egenskaper och risken för spridning,

2. markens användningsområde idag,

3. markens framtida användningsområde, Denna bestäms främst av föreskrifter och beslut och i andra hand av vad som kan förutses utifrån områdets karaktär och förväntade utveckling,

4. naturresursens funktion och betydelse för allmänhetens friluftsliv.

Enligt min mening kommer om förordningen följs valet av åtgärd baseras på relativt subjektiva grunder. Förordningens 8 § behandlar naturlig återhämtning och lämnar stort utrymme för vissa tolkningar. Doktrinen kommer förmodligen ha gott om åsikter kring detta. Förordningens 8 § lyder:

”8 § Innan man bestämmer vilka åtgärder som behöver vidtas för att avhjälpa en allvarlig miljöskada skall man beakta möjligheten till naturlig återhämtning utan avhjälpandeåtgärder.”

Förordningens nästa avdelning reglerar kompensationsåtgärder. Om en naturresurs skadas så att den inte kan återställas skall åtgärder sättas in på en motsvarande naturresurs på annan plats. Bedömningen av olika naturresurser likvärdighet kan genomföras på olika sätt. En metod är att använda de grunder som skall ligga till grund för valet av avhjälpande åtgärd (dessa nämns ovan) ett annat alternativ är att använda en värdering baserade på ekonomiska och funktionsgrunder. Min bedömning är att förordningen även här är mycket subjektiv och lämnar stora valmöjligheter avseende bedömningsmetod.

Förordningar stolpar i en avdelning upp vad den obligatoriska redogörelsen för åtgärder skall innehålla och hur det går till när tillsynsmyndigheten förelägger om åtgärder.

Avdelningen som fördelar ansvaret över åtgärder återfinns i slutet av förordningen. När ansvarets omfattning avseende de avhjälpande åtgärderna fastställs skall hänsyn tagas till:

• om lagar och förordningar efterlevdes när skadan uppstod,
• om verksamheten fortfarande bedrivs, hur länge den har bedrivits,
• omständigheter i övrigt,

Den andra halvan är mycket intressant då den fastställer under vilka omständigheter länsstyrelserna får besluta om att verksamhetsutövare är skyldiga att vidta avhjälpande åtgärder såsom marksanering. Denna del (23 §) lämnar till skillnad från övriga förordningen lite tolkningsutrymme.

Till att börja med erfordras det att den allvarliga miljöskadan skall ha uppkommit på grund av verksamhetsutövarens fel eller försummelse. Vidare så skall skadan ha orsakats av:

• en anmälnings- eller tillståndspliktigverksamhet (enligt SFS 1998:899)
• en verksamhet som arbetar med lagning, nybyggnation av dammar eller andra vattenanläggningar och som är tillståndspliktig enligt 11 kap. MB.
• användning och utsättning av genmodifierade organismer enligt 13 kap. MB.
• hantering av en kemisk produkt eller bioteknisk organism enligt 14 kap. MB.
• transport av farligt gods eller överlämnande av farligt gods till någon annan för transport som omfattas av lagen (2006:263)om transport av farligt gods, eller
• gränsöverskridande avfallstransport inom, till eller från Europeiska unionen som kräver ett godkännande eller som är förbjuden enligt rådets förordning (EEG) nr 259/93 av den 1 februari 1993 om övervakning och kontroll av avfallstransporter inom, till och från Europeiska gemenskapen.

De av Er som prenumererar på Alteas lagdatabas återfinner självklart förordningen i fulltext där. Mer information om förordningen och dess konsekvenser kommer att publiceras så fort någon doktrin eller myndighet har behandlat området.

För frågor eller mer information, kontakta Altea AB.