Sammanfattning över lagändring halvårsskiftet del 2

30 juni, 2008

Som många av Er har märkt så har det skett många lagändringar den sista tiden, många av dessa träder ikraft den första juli. Observera att alla lagändringar inte kommenteras i dessa två nyhetsbrev.

Kompletterande bestämmelser till den nya Bryssel II-förordningen
Den s.k. Bryssel II-förordningen gäller frågor om skilsmässa och barn i internationella situationer inom EU. Av förordningen framgår vilken medlemsstats myndigheter som får besluta i frågorna. Den reglerar också hur ett beslut i en medlemsstat kan erkännas och verkställas i en annan medlemsstat. Den ursprungliga Bryssel II-förordningen har numera ersatts av en ny förordning. Från och med den 1 juli 2008 ersätts lagen (2001:394) med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen av en ny lag med i stort sett motsvarande innehåll (se prop. 2007/08:98). Tillägg i den nya lagen avser frågor om vilken myndighet som ska handlägga ett ärende i vissa fall och rättelse av intyg enligt förordningen.

Minskade översättningskrav för europeiska patent
Patentlagens bestämmelser om översättning av patent ändrades den 1 maj 2008 (SFS 2008:131). Ändringarna har föranletts av den s.k. Londonöverenskommelsen. Londonöverenskommelsen är en frivillig överenskommelse bland de länder som är anslutna till den europeiska patentkonventionen (EPC). Överenskommelsen innebär minskade krav på översättning av europeiska patent, dvs. patent som meddelas med stöd av EPC. De svenska lagändringarna innebär bl.a. att större delen av ett europeiskt patent som ska gälla i Sverige inte behöver översättas till svenska om texten finns på engelska. De s.k. patentkraven, som anger patentskyddets omfattning, kommer dock även fortsättningsvis att behöva översättas till svenska.

Elektronisk ingivning av patentansökningar till Patent- och registreringsverket
En lagändring (SFS 2000:1158), varigenom skriftlighetskravet i 8 § patentlagen tas bort, sätts i kraft. Härigenom möjliggörs för elektronisk ingivning av patentansökningar till Patent- och registreringsverket. Lagändringen kommer att träda i kraft den 1 augusti 2008.

Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare
Bestämmelserna om påföljder för psykiskt störda lagöverträdare ändras i syfte att öka flexibiliteten vid påföljdsbestämningen och därigenom skapa större utrymme för proportionalitetsbedömningar i vissa fall samtidigt som den enskildes behov av vård ska beaktas (prop. 2007/08:97). Det nuvarande fängelseförbudet när brott har begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning ändras till en presumtion för att annan påföljd än fängelse ska väljas. Fängelse får dömas ut om det finns synnerliga skäl. Vid bedömningen av om det finns sådana skäl ska beaktas om brottet har ett högt straffvärde, om den tilltalade saknar eller har ett begränsat behov av psykiatrisk vård, om den tilltalade i anslutning till brottet själv har vållat sitt tillstånd genom rus eller på något annat liknande sätt samt omständigheterna i övrigt. Fängelse får dock inte dömas ut när en tilltalad till följd av sin allvarliga psykiska störning har saknat förmåga att inse gärningens innebörd eller att anpassa sitt handlande efter en sådan insikt. Detta gäller emellertid inte om han eller hon i anslutning till gärningen själv har vållat sin bristande förmåga genom rus eller på något annat liknande sätt. Vid bedömningen av ett brotts straffvärde ska det anses som en förmildrande omständighet om den tilltalade till följd av störningen har haft starkt nedsatt förmåga att inse gärningens innebörd eller att anpassa sitt handlande efter en sådan insikt. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2008.

Större möjligheter att förverka brottsvinster
Med utbyte av brott menas både konkret egendom som någon kommit över genom brott och det uppskattade värdet av det som åtkommits. Att utbytet förverkas innebär att brottslingen berövas egendomen eller att han eller hon blir skyldig att betala ett angivet belopp till staten. Med dagens regler är det bara möjligt att förverka utbyte av just det brott som en person döms för. Det måste dessutom vara fullt bevisat att egendomen härrör från det brottet. I en proposition (prop. 2007/08:68) har regeringen föreslagit att det i vissa fall ska vara möjligt att förverka också utbyte som kommer från en inte närmare preciserad brottslig verksamhet, alltså även annat brottsligt handlande än det som personen döms för. Sambandet mellan egendomen och den brottsliga verksamheten ska inte heller behöva styrkas fullt ut. I stället ska det vara tillräckligt att åklagaren uppfyller ett något lägre ställt beviskrav. De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2008.

Ökade möjligheter att ingripa mot rattfylleri och sjöfylleri
Från den 1 juli 2008 får bl.a.Tullverket och Kustbevakningen nya befogenheter i kampen mot ratt- och sjöfylleri (prop. 2007/08:53). Tjänstemännen vid dessa myndigheter får ta alkoholutandningsprov, både rutinmässiga sållningsprov och bevisprov, och göra ögonundersökningar för att förebygga, upptäcka och utreda rattfylleribrott. Vidare får bilinspektörer hos polisen ta sållningsprov. Tjänstemän vid Kustbevakningen får även ta bevisprov på den som misstänks för sjöfylleri. Tullverket och Kustbevakningen ges möjlighet att inleda förundersökning om rattfylleribrott och Kustbevakningen om sjöfylleribrott. Dessutom får Tullverket och Kustbevakningen omhänderta körkort och andra behörighetshandlingar. Tjänstemännen får före och under en förundersökning i princip vidta utredningsåtgärder och använda tvångsmedel i samma utsträckning som polisen. För att förhindra rattfylleribrott får tjänstemännen vidare omhänderta bl.a. fordonsnycklar. Blodprov får tas på förare som varit inblandad i en trafikolycka och därför inte kan medverka till nykterhetskontroll, även om det saknas misstanke om trafiknykterhetsbrott. Slutligen får personal inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten utan hinder av sekretess kontakta polis eller annan myndighet för att förhindra eller avbryta ett trafiknykterhetsbrott.

Nytt huvudmannaskap för inskrivningsverksamheten enligt jordabalken
Från den 1 juni 2008 flyttas huvudmannaskapet för inskrivningsverksamheten enligt jordabalken över från Domstolsverket till Lantmäteriverket (prop. 2007/08:54, SFS 2008:153-184). Lantmäteriverket får själv närmare bestämma hur verksamheten ska vara organiserad och hur den ska ledas. Beslut i inskrivningsärenden får överklagas till allmän domstol.

En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete
Den 1 juli 2008 införs en rehabiliteringskedja inom sjukskrivningsprocessen med fasta tidpunkter för prövning av arbetsförmågan. Sjukpenning med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) kommer från och med den 1 juli 2008 i regel endast att utbetalas under 364 dagar inom en tid av 450 dagar. Personer som fått sjukpenning med 80 procent av SGI under 364 dagar ska efter skriftlig ansökan kunna få så kallad förlängd sjukpenning, vilken utgör 75 procent av SGI:n. Förlängd sjukpenning ska kunna betalas ut för 550 dagar. Sjukersättning ska från och med den 1 juli 2008 endast komma i fråga om den försäkrades arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt (prop. 2007/08:136).

Tandvårdsreform
Den 1 juli 2008 träder nya bestämmelser om statligt tandvårdsstöd i kraft. Stödet består av ett allmänt tandvårdsbidrag och tandvårdsersättning. Det allmänna tandvårdsbidraget utgår med 150 kr varje år. För personer som är 20–29 år eller över 75 år uppgår bidraget till 300 kr om året. Tandvårdsersättningen utgör ett skydd mot höga kostnader och lämnas när en patient under en ettårsperiod haft tandvårdskostnader överstigande 3 000 kr. Tandvårdsersättning lämnas med 50 % av kostnaderna i intervallet 3 000–15 000 kr och med 85 % av den del av kostnaderna som överstiger 15 000 kr. I en förordning preciseras vilka tandvårdsåtgärder som är ersättningsberättigande samt referenspriser för dessa. Referenspriserna ska fungera som jämförelsepriser för patienterna. Läkemedelsförmånsnämnden tillförs vissa uppgifter på tandvårdsområdet och föreslås därför byta namn till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket den 1 september 2008. SFS-nummer: 2008:145, 193 och 194 (prop. 2007/08:49 och 145).

Ny ramlagstiftning om informationshanteringen inom hälso- och sjukvården
Från och med den 1 juli 2008 blir det möjligt för vårdgivare eller vårdenheter att för uppgifter som förs elektroniskt under vissa förutsättningar ha åtkomst till journalhandlingar, som finns hos andra vårdgivare eller hos andra vårdenheter. Det blir också möjligt för en vårdgivare att ge en patient direktåtkomst till sin egen journal. Tydligare krav ställs också på säkerhetsåtgärder som en vårdgivare ska vidta vid elektronisk behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården. Ramlagstiftningen innebär även att patientjournallagen (1985:562) och lagen (1998:544) sammanförs i en ny lag (prop. 2007/08:126 ).

Lagen om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler
Lagen innehåller bestämmelser som syftar till att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/23/EG av den 31 mars 2004 om fastställande av kvalitets- och säkerhetsnormer för donation, tillvaratagande, kontroll, bearbetning, konservering, förvaring och distribution av mänskliga vävnader och celler. Den nya lagen (2008:286) träder i kraft den 1 juli 2008 (prop. 2007/08:96).

Jämställdhetsbonus
En jämställdhetsbonus införs som innebär att den förälder som varit hemma längst med föräldrapenning får en skattekreditering, om han eller hon arbetar när den andra föräldern tar ut föräldrapenning (prop. 2007/98:93). Lagen träder i kraft den 1 juli 2008.

Vårdnadsbidrag
Kommunerna ges möjlighet att införa, finansiera och administrera kommunala vårdnadsbidrag. De kommuner som önskar kan ge ett skattefritt kommunalt bidrag för barn som fyllt ett år men inte tre år. Bidrag får ges med högst 3 000 kronor per barn och månad. Villkoret för att få helt vårdnadsbidrag är att barnet inte nyttjar offentligt finansierad förskoleverksamhet (prop. 2007/08:91). Lagen träder i kraft den 1 juli 2008.

Ändringar i alkohollagen
Den 1 juli 2008 införs en ändring i alkohollagen (1994:1738) som gör det tillåtet för en person som fyllt 20 år att för sitt eget eller sin familjs bruk föra in spritdrycker, vin eller starköl från ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) genom oberoende mellanhand eller yrkesmässig befordran. Vidare tas förbudet mot användande av varukännetecken i samband med marknadsföring av alkoholhaltiga lättdrycker och alkoholdrycker med en alkoholhalt på upp till 15 procent bort. Lagändringarna är föranledda av EGdomstolens domar samt en formell underrättelse från kommissionen (prop. 2007/08:119).

Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen
Nya regler har tillkommit om underrättelseskyldighet för Försäkringskassan, Migrationsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, CSN, Arbetsförmedlingen och a-kassorna när det finns anledning att anta att en annan myndighet felaktigt har beslutat eller betalat ut en ekonomisk förmån till en enskild. Reglerna börjar gälla från och med den 1 juni 2008 (prop. 2007/08:48).

Nya regler om beslut och betalning avseende trängselskatt m.m.
Vid halvårsskiftet 2008 ändras betalningsrutinerna för trängselskatt. Den skattskyldige får ett besked om sin trängselskatt hemskickat varje månad och betalningsperioden förlängs. Den tidigare expeditionsavgiften på 70 kronor tas bort, medan den tilläggsavgift som debiteras vid förseningar höjs från 200 till 500 kronor. Förändringarna träder i kraft den 1 juli 2008, men eftersom juli är en skattefri månad kommer de nya reglerna att börja tillämpas från augusti 2008 (prop. 2007/08:52).

Nya skatteregler för pensionsförsäkring, m.m.
Det är nu möjligt att pensionsspara avdragsgillt i nästan hela Europa. Samtidigt hävs flyttstoppet för pensionsförsäkringar. Tidigare var pensionssparande avdragsgillt endast om det gällde pensionsförsäkringar meddelade av försäkringsgivare etablerade i Sverige. Nu är det möjligt för den som tecknar en försäkring att göra skatteavdrag för premien, oavsett om försäkringen tecknas i Sverige eller i ett annat EES-land förutsatt att försäkringen uppfyller villkoren för pensionsförsäkring i inkomstskattelagen. För att få kontroll över pensionsförsäkringarnas spridning ska alla försäkringsgivare, både i Sverige och i EESområdet, lämna kontrolluppgifter till Skatteverket när en pensionsförsäkring eller kapitalet i den flyttas. De nya reglerna trädde i kraft den 1 maj 2008 (prop. 2007/08:55).

Tillåtna tillgångar i värdepappersfonder, m.m.
Finansinspektionen får från och med 23 juli 2008 större möjligheter att ingripa mot fondbolag. De bolag som bryter mot reglerna ska kunna få en varning eller anmärkning kombinerad med straffavgift. De nya bestämmelserna har utformats på motsvarande sätt som i annan lagstiftning på det finansiella området (prop. 2007/08:57).

Nedsatt koldioxidskatt för bränslen som förbrukas i anläggningar som omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter Koldioxidskatten sänks vid halvårsskiftet med 6 procentenheter på bränslen i industri- och kraftvärmeanläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Motsvarande nedsättning sker även för bränslen som förbrukas i övriga värmeanläggningar inom handelssystemet. Sänkningen påverkar inte de totala utsläppen av koldioxid inom EU. Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2008 (prop. 2007/08:121).

Utökat skydd för enskilda vid etikprövning av forskning
Genom ändringar i lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor har skyddet för enskilda som medverkar i forskning stärkts. Ändringarna avser bl.a. följande. Forskning som innefattar behandling av känsliga personuppgifter och personuppgifter som avser lagöverträdelser m.m. ska alltid etikprövas, oavsett om den enskilde har lämnat sitt uttryckliga samtycke till behandlingen eller inte. Forskning som utförs med en metod som innebär en uppenbar risk att de personer som medverkar i forskningen skadas fysiskt eller psykiskt ska alltid etikprövas. Alla forskningshuvudmän ska behandlas lika. För forskning som innefattar behandling av känsliga personuppgifter och personuppgifter som avser lagöverträdelser m.m. ska etikprövningen ske på samma villkor oavsett om forskningshuvudmannen är offentlig eller enskild. Med anledning av detta har en ändring gjorts i personuppgiftslagen (1998:204). Lagändringarna träder i kraft den 1 juni 2008 (prop. 2007/08:44, bet. 2007/08:UbU12, rskr. 2007/08:159, SFS 2008:187, 192).

Ny lag underlättar för gästforskare
EU:s så kallade Gästforskardirektiv har införlivats i svensk rätt. Syftet med direktivet är att underlätta för forskare från länder utanför EU att resa in, vistas och röra sig i unionen för att EU på så sätt ska locka fler forskare från resten av världen. Genomförandet innebär att ett nytt system för mottagande av sådana gästforskare införs genom en ny lag (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare. Systemet innebär att ett lärosäte eller ett forskningsinstitut som vill ta emot en gästforskare ska ansöka hos Högskoleverket för att bli godkänt som forskningshuvudman. En godkänd forskningshuvudman och en gästforskare kan sedan ingå ett mottagningsavtal som specificerar forskningsprojektet och vissa andra frågor som bland annat rör gästforskarens anställning. Mottagningsavtalet ska utgöra underlag för gästforskarens ansökan om uppehållstillstånd. Det nya systemet innebär ändringar i utlänningslagen (2005:716), utlänningsförordningen (2006:97), lagen (1962:381) om allmän försäkring och studiestödslagen (1999:1395). Regeringen har även beslutat förordning (2008:353) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare. De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2008 (prop. 2007/08:74, bet. 2007/08:UbU14, rskr. 2007/08:183, SFS 2008:290–294, 353).

Konkurrenskraftshöjande åtgärder inom livsmedelssektorn
Den 1 april 2008 trädde förordningen (2008:80) om stöd till insatser på livsmedelsområdet i kraft. I förordningen regleras olika stöd till företag inom livsmedelssektorn, t.ex. stöd för projektverksamhet som syftar till att utveckla produkter, processer eller tekniker med anknytning till livsmedelsförädling, stöd för kompetensutvecklingsåtgärder, stöd för deltagande i mässor och stöd för anlitande konsulttjänster. Åtgärderna syftar till att stärka livsmedelssektorns konkurrenskraft.

Stöd till vattenbruket och fiskerinäringen
Genom ändringar i förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen har nya bestämmelser om stöd till vattenbruket och fiskerinäringen införts. Stöd kan utgå till investeringar för fiskerinäringens företag. Fokus ligger på miljöförbättringar, säkerhet och produktkvalitet. Detta gäller alla sektorer inom näringen, yrkesfisket, vattenbruket, fiskberedningsverksamhet och fiskehamnar. Genom de nya bestämmelserna genomförs rådets förordning (EG) nr 1198/2006 om Europeiska fiskerifonden och kommissionens förordning (EG) nr 498/2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning 1198/2006. Ändringarna trädde i kraft den 1 maj 2008.

Ny badvattenförordning
Regeringen har beslutat om en ny badvattenförordning som bl.a. ersätter Naturvårdsverkets föreskrifter om strandbadvatten. I förordningen om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön införs också bestämmelser om vattenmyndigheternas ansvar i fråga om badvattenkvalitet. Den nya förordningen innehåller flera regler om badplatsers vattenkvalitet. Badplatser som används av många personer ska registreras med uppgift om bland annat badsäsong i kommunens badvattenregister. Vattnet ska kontrolleras enligt en kontrollplan och klassificeras som antingen ”dåligt”, ”tillfredsställande”, ”bra” eller ”utmärkt”. Kommunerna är ansvariga för skötsel, kontroll och klassificering av badplatsernas vatten. Kommunen ska dessutom informera om vattenkvaliteten under badsäsongen. Är badvattnet dåligt ska kommunen omedelbart informera allmänheten och avråda från bad. Kommunerna har också ansvar för att förbättra de badvatten som fått betyget ”dåligt”. Allmänheten kan lämna förslag, synpunkter och klagomål rörande badplatsens vattenkvalitet till kommunen. Kommunen ska även ge allmänheten möjlighet att delta på annat sätt i förvaltningen av badvattnets kvalitet. Förordningen förenklar kommunernas arbete. De omfattande kraven på bland annat registrering, kontroll, information och skötsel av badvattnet omfattar endast badplatser som används av många. Provtagning av vattenkvaliteten behöver dessutom bara ske under själva badsäsongen. De föreskrifter som styr detta närmare utfärdas av Naturvårdsverket. Reglerna finns i förordningen (2008:218) om badvatten och i förordningen (2008:219) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Förordningarna började gälla den 24 maj 2008.

Texten i denna sammanfattning kommer från bland annat Regeringskansliet.

Vid frågor eller för mer information, kontakta Altea AB