Sammanfattning över lagändringar vid årsskiftet 2008/2009 del 1

28 december, 2008

Som många av Er har märkt så har det skett många lagändringar den sista tiden, många av dessa träder ikraft den första januari. Observera att alla lagändringar inte kommenteras i dessa två nyhetsbrev.

Ökade möjligheter till andrahandsuthyrning
Hyresnämnden ska kunna ge tillstånd till andrahandsuthyrning när en hyresgäst på grund av längre utlandsvistelse vill hyra ut sin lägenhet. Vidare ändras reglerna om den återbetalningsskyldighet som kan åläggas den som har tagit ut en hyra som inte är skälig. Den tid som återbetalningsskyldigheten kan avse förkortas från två år till ett år bakåt i tiden. De nya reglerna kommer att träda i kraft den 1 januari 2009 (prop. 2008/09:27).

Elektroniska företagsinteckningsbrev
I dag kan företagsinteckningsbrev endast utfärdas i pappersform. Förvaringen av dessa handlingar medför betydande kostnader och olägenheter för t.ex. kreditinstitut. Det införs därför en möjlighet att även utfärda elektroniska företagsinteckningsbrev, vilka utgörs av en registrering i ett av Bolagsverket fört register. De nya reglerna kommer att träda i kraft den 1 mars 2009 (prop. 2008/09:17).

Ny lag om företagshypotek
Genom den nya lagen reformeras det regelverk som gör det möjligt att använda lös egendom i näringsverksamhet som säkerhet för lån. Syftet är att förstärka säkerheten, så att det blir lättare för företag att låna pengar. Lagen innebär att en ny säkerhetsrätt, benämnd företagshypotek, ersätter företagsinteckningen som infördes år 2004. Reformen innebär i huvudsak en återgång till de regler om företagshypotek som gällde före år 2004. Företagshypoteket omfattar en näringsidkares lösa egendom i den mån egendomen hör till näringsverksamheten. Det omfattar dock inte kassa- eller bankmedel, finansiella instrument avsedda för allmän omsättning, egendom som kan intecknas på annat sätt (t.ex. skepp och luftfartyg) eller egendom som varken kan utmätas eller ingå i en konkurs. Företagshypoteket ger särskild förmånsrätt vid konkurs och utmätning. Lagen träder i kraft den 1 januari 2009 (prop. 2007/08:161).

Nya nordiska regler om makars förmögenhetsförhållanden
De nordiska länderna har kommit överens om ändringar i den nordiska äktenskapskonventionen. Ändringarna innebär att det blir mer förutsebart för makar i internordiska relationer vilket lands lag som gäller för deras förmögenhetsrättsliga förhållanden i äktenskapet. De får därmed en tryggare ekonomisk situation (prop. 2006/07:60, SFS 2007:522, 2007:523, 2008:806, 2008:807). Datum för ikraftträdande är den 1 december 2008.

Lag om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott
Lagen (2008:854) om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott träder i kraft den 1 januari 2009 och gäller t.o.m. utgången av år 2012. Samtidigt upphör lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål att gälla. Den nya lagen ger de brottsbekämpande myndigheterna utvidgade möjligheter att använda tvångsmedel vid förundersökning om vissa samhällsfarliga och svårutredda brott (prop. 2007/08:163). I förhållande till 1952 års tvångsmedelslag har lagens tillämpningsområde utvidgats till att omfatta ytterligare tre brott: brott mot medborgerlig frihet (18 kap. 5 § brottsbalken), brott enligt 3 § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m. samt företagsspioneri enligt 3 § lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter om det finns anledning att anta att gärningen har begåtts på uppdrag av eller har understötts av en främmande makt eller av någon som har agerat för en främmande makts räkning (s.k. statsstyrt företagsspioneri).

Permanenta lagbestämmelser om hemlig kameraövervakning i rättegångsbalken
Från och med den 1 januari 2009 permanentas de tidigare tidsbegränsade bestämmelserna i lagen (1995:1506) om hemlig kameraövervakning genom att med oförändrat innehåll föras över till 27 kap. rättegångsbalken (prop. 2007/08:163, bet. 2008/09:JuU3, rskr. 2008/09:6).

Europeiskt betalningsföreläggande
Genom en EG-förordning infördes den 12 december 2008 ett nytt förfarande som syftar till att borgenärer snabbt, enkelt och billigt ska kunna få obestridda krav fastställda i verkställbara avgöranden (europeiskt betalningsföreläggande). Förfarandet innebär ett alternativ till nationella förfaranden för fastställande av obestridda krav i gränsöverskridande fall. I vissa kompletterande svenska bestämmelser föreskrivs bl.a. att europeiska betalningsförelägganden ska handläggas av Kronofogdemyndigheten (prop. 2007/08:158, SFS 2008:879, SFS 2008:881–883 och SFS 2008:892–893).

Europeiskt småmålsförfarande
Genom en EG-förordning infördes den 1 januari 2009 ett nytt rättegångsförfarande för gränsöverskridande tvister om mindre värden (europeiskt småmålsförfarande). Förfarandet innebär ett alternativ till nationella förfaranden och är avsedd att förenkla och skynda på handläggningen samt minska kostnaderna i tvistemål om upp till 2000 euro där parterna har hemvist i olika medlemsstater. En dom i ett europeiskt småmålsförfarande ska kunna verkställas i en annan medlemsstat utan att det behövs någon verkställighetsförklaring. I vissa kompletterande svenska bestämmelser föreskrivs bl.a. att europeiska småmål ska handläggas av tingsrätt (se prop. 2007/2008:165).

Nya regler för arbetskraftsinvandring
Den 15 december 2008 trädde nya regler för arbetskraftsinvandring till Sverige i kraft. Genom dessa införs ett effektivare och mer flexibelt system för arbetskraftsinvandring som har till syfte att underlätta rekryteringen av arbetskraft från tredjeland. De nya reglerna, som införs i utlänningslagen (2005:716) och utlänningsförordningen (2006:97), innebär bl.a. följande. Den s.k. myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen upphör och i stället ska arbetsgivarens bedömning av det egna rekryteringsbehovet vara utgångspunkten. Tillståndstiderna förlängs och ett tidsbegränsat arbetstillstånd ska kunna leda till ett permanent uppehållstillstånd. Det ska säkerställas att erbjudna anställningsvillkor m.m. motsvarar vad som gäller för arbetstagare som redan finns i Sverige. Det införs flera undantag från huvudregeln att uppehålls- och arbetstillstånd ska vara ordnat före inresan i Sverige. Den vars anställning upphör ska i vissa fall ha möjlighet att ansöka om arbetstillstånd inifrån Sverige. Vidare ska en utlänning vars ansökan om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt avslagits genom ett lagakraftvunnet beslut, under vissa förutsättningar kunna beviljas uppehållstillstånd för arbete utan att han eller hon först lämnar landet. Dessutom ska den som beviljats en visering för att här besöka en arbetsgivare kunna söka uppehållstillstånd inifrån Sverige (prop. 2007/08:147, bet 2008/09:SfU3, rskr 2008/09:37).

Förordningen (2008:889) om finansiering av verksamheten vid Inspektionen för strategiska produkter
Genom den nya förordningen, som träder i kraft den 1 januari 2009, införs bestämmelser som innebär att kretsen av avgiftsskyldiga för finansieringen av Inspektionen för strategiska produkter vidgas till samtliga företag som omfattas av inspektionens tillsyn. Bestämmelserna innebär också att avgifternas storlek fördelas på ett mer proportionerligt sätt mellan de företag som omfattas av inspektionens tillsyn. Den nya förordningen har sin grund i tre lagändringar som riksdagen beslutat (prop. 2007/08:166, bet. 2008/09:UU4, rskr. 2008/09:19).

Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet lagregleras för förstärkt integritetsskydd
Från den 1 januari 2009 regleras signalspaningen vid Försvarets radioanstalt (FRA) i lag. Lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet innebär bl.a. att det införs krav på tillstånd för närmare inriktning av signalspaning, att användningen av sökbegrepp som urvalsmetod regleras och att det föreskrivs hur inhämtade uppgifter ska hanteras och rapporteras. Uppgifter om enskilda som saknar betydelse för verksamheten, uppgifter som omfattas av meddelarskydd enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen och vissa andra uppgifter ska omgående förstöras. Den myndighet som ska kontrollera signalspaningen får befogenhet att avbryta verksamheten och besluta om att inhämtade uppgifter ska förstöras. Ett integritetsskyddsråd inrättas vid FRA. Enligt lagen får signalspaning avse både signaler som förmedlas via radio och signaler i tråd. Signalspaning mot signaler i tråd kan dock inte genomföras förrän tidigast den 1 oktober 2009. Först då har operatörer en skyldighet att överföra signaler i tråd som passerar Sveriges gräns till de samverkanspunkter varifrån fortsatt urval kan ske. Lagen kompletteras med förordningar som bl.a. innebär att en fristående nämnd inrättas för att besluta om tillstånd och att de närmare ändamål för vilka FRA får bedriva signalspaning preciseras. Bestämmelser om den nya nämnden finns i förordningen (2008:924) med instruktion för Signalspaningsnämnden.

Ny Myndighet för samhällsskydd och beredskap
Statens räddningsverk (SRV), Krisberedskapsmyndigheten (KBM) och Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) läggs ned den 31 december 2008. Den verksamhet som dessa myndigheter idag bedriver tas i huvudsak över av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). MSB:s verksamhet har beskrivits av regeringen i bl.a. propositionen 2007/08:92 Stärkt krisberedskap – för säkerhets skull. En förordning (2008: 1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap träder i kraft den 1 januari 2009. Myndigheten ska ha uppgifter inom områdena skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar och kommer att ha sammanhållande och stödjande uppgifter före, under och efter en kris. MSB ska även ha en sammanhållande roll inom informationssäkerhetsområdet. Myndigheten tar bl.a. över SRV:s uppgifter vad gäller att kunna bistå med stöd vid katastrofer utomlands. Regeringen har även beslutat om ett flertal följdändringar som träder i kraft den 1 januari 2009 med anledning av att MSB inrättas.

Från sjukersättning till arbete
Den 1 december 2008 införs särskilda regler dels för personer som i juni 2008 hade rätt till en icke tidsbegränsad sjukersättning, dels för personer som före den 1 juli 2008 beviljats icke tidsbegränsad sjukersättning för tid från och med juli 2008. Reglerna, som dock ska tillämpas först från och med den 1 januari 2009, innebär att personer som beviljats sjukersättning ska kunna påbörja eller återgå i arbete utan att Försäkringskassan omprövar rätten till ersättning. Sjukersättningen ska i stället minskas med hänsyn till en så kallad reduceringsinkomst enligt ett system med steglös avräkning. Reduceringsinkomsten består av förvärvsinkomster och andra pensionsgrundande inkomster med vissa undantag. Sjukersättningen minskas först när reduceringsinkomsten för ett år överstiger ett så kallat fribelopp. Den 1 januari 2009 införs också nya bestämmelser som gäller i förhållande till försäkrade med sjukersättning som inte omfattas av de särskilda reglerna. Dessa bestämmelser innebär i huvudsak att tidpunkten för en försäkrads skyldighet att anmäla arbete till Försäkringskassan tidigareläggs och att sjukersättning kan dras in eller minskas om en försäkrad återfått arbetsförmåga (SFS 2008:861–877).

Ändringar i lagen om sjuklön
Den 1 januari 2009 införs nya bestämmelser som innebär att en arbetsgivare inte ska vara skyldig att betala sjuklön enligt lagen (1991:1047) om sjuklön till en arbetstagare som utför arbete och omfattas av de särskilda reglerna om sjukersättning i lagen (1962:381) om allmän försäkring, vilka träder i kraft den 1 december 2008. En sådan arbetstagare ska, enligt de nya bestämmelserna, i den skriftliga försäkran vid sjukdom, lämna arbetsgivaren uppgift om arbetsoförmågan avser sådan tid under vilken arbetstagaren omfattas av de särskilda reglerna om sjukersättning (prop. 2008/09:22).

Ny lag om valfrihetssystem
Den 1 januari 2009 träder en ny lag om valfrihetssystem i kraft. Lagen reglerar vad som ska gälla för de kommuner och landsting som vill konkurrenspröva kommunala och landstingskommunala verksamheter genom att överlåta valet av utförare av stöd, vård- och omsorgstjänster till brukaren eller patienten. Valfrihetssystem enligt lagen är ett alternativ till upphandling enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) och kan tillämpas på bland annat omsorgs- och stödverksamhet för äldre och för personer med funktionsnedsättning samt på hälso- och sjukvårdstjänster. Den upphandlande myndighet som vill tillämpa lagen måste annonsera löpande på en nationell webbplats för valfrihetssystem. Såväl privata företag som ideella organisationer kan ansöka om att bli godkända som leverantörer. Kommuner och landsting ges möjlighet att genom avtal reglera förutsättningarna för valfrihetssystemet. Alla leverantörer som ansökt om att få vara med i ett valfrihetssystem och som uppfyller de fastställda kraven godkänns, varefter kontrakt tecknas. Lagen bygger på att det inte är någon priskonkurrens mellan leverantörerna. Den enskilde ges i stället möjlighet att välja den leverantör som han eller hon uppfattar tillhandahåller den bästa kvaliteten (prop. 2008/09:29).

Socialstyrelsen ska få meddela föreskrifter om läkares specialiteter
Genom en ändring i förordningen (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område ska Socialstyrelsen få utfärda föreskrifter om indelning och benämning av inom vilka specialiteter som läkare kan uppnå specialistkompetens. Socialstyrelsen ska också få meddela föreskrifter om vad vårdgivaren ska kräva för att få bevis om specialistkompetens. Det nationella rådet för specialiseringstjänstgöring ska bistå Socialstyrelsen i dessa frågor [förordningen (2007:1202) med instruktion för Socialstyrelsen]. De nya reglerna träder i kraft den 1 februari 2009.

Sänkt skatt på förvärvsinkomster – Jobbskatteavdrag
För att ytterligare stimulera arbetsutbudet och få fler i arbete sänks skatten på förvärvsinkomster. Skattesänkningen sker dels genom att jobbskatteavdraget förstärks och delvis förenklas inom ramen för ett tredje steg, dels genom att den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster begränsas. Jobbskatteavdraget är konstruerat så att låg- och medelinkomsttagare får en större skattelättnad i förhållande till sin lön än höginkomsttagare. För personer som är minst 65 år förenklas jobbskatteavdraget. Uttaget av den statliga inkomstskatten begränsas genom att den s.k. nedre skiktgränsen höjs. Den sänkta skatten på förvärvsinkomster träder i kraft den 1 januari 2009 (prop. 2008/09:45).

Sänkt skatt för pensionärer
För att förbättra de ekonomiska villkoren för pensionärer, sänks skatten för personer som har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång. Skattesänkningen sker genom att grundavdraget höjs vid taxerade förvärvsinkomster upp till ca 363 000 kronor för beskattningsåret 2009. Den största skattelättnaden får de pensionärer som har lägst inkomster. Det förhöjda grundavdraget träder i kraft den 1 januari 2009 (prop. 2008/09:38).

Sänkta socialavgifter
Lagändringen innebär att det sammanlagda uttaget av socialavgifter och allmän löneavgift sänks med en procentenhet. Det sammanlagda uttaget för fulla avgifter kommer därmed att uppgå till 31,42 procent av avgiftsunderlaget för arbetsgivaravgifter och maximalt 29,71 procent av avgiftsunderlaget för egenavgifter. Därutöver förändras även avgifternas sammansättning. De nya nivåerna träder i kraft den 1 januari 2009 (prop. 2008/09:39).

Kraftfullare nedsättning av socialavgifter för unga
Lagändringarna innebär att den nuvarande nedsättningen för personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 25 år blir kraftfullare och utvidgas till att omfatta ytterligare åldersgrupper. De nya åldersgrupperna som omfattas av nedsättningen är dels personer under 18 år, dels personer som vid årets ingång har fyllt 25 men inte 26 år. Därmed omfattas alla under 26 år av nedsättningen. De nya lägre avgifterna kommer att uppgå till hela ålderspensionsavgiften samt en fjärdedel av de övriga avgifterna. Arbetsgivaravgifterna för unga, inklusive den allmänna löneavgiften, kommer därmed från och med den 1 januari 2009 att uppgå till 15,49 procent och egenavgifterna, inklusive den allmänna löneavgiften, till maximala 15,07 procent (prop. 2008/09:7).

Ändringar i 3:12-reglerna
De s.k. 3:12-reglerna förbättras på så sätt att nivån på schablonbeloppet i den s.k. förenklingsregeln höjs från två till två och ett halvt inkomstbasbelopp samt genom att det maximala löneuttagskravet i löneunderlagsregeln sänks från femton till tio inkomstbasbelopp (prop. 2008/09:65). Vidare ändras reglerna så att årets gränsbelopp beräknas vid årets ingång och tillgodoräknas den som äger andelen vid den tidpunkten (prop. 2008/09:40).

Sänkt bolagsskatt och sänkt expansionsfondsskatt
Bolagsskatten och expansionsfondsskatten sänks från den 1 januari 2009 från 28 procent till 26,3 procent. När det gäller bolagsskatten gäller äldre bestämmelser fortfarande för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 2009. Sänkningen av expansionsfondsskatten har utformats på ett sådant sätt att den även omfattar redan gjorda expansionsfondsavsättningar. Bakgrunden till ändringen är att förbättra villkoren för lokalisering av företag till Sverige, för investeringar i Sverige och för redovisning av inkomster i Sverige, vilket även förstärker den svenska skattebasen (prop. 2008/09:65).

Ränteavdragsbegränsningar i företagssektorn
För att förhindra skatteupplägg med ränteavdrag inom en intressegemenskap, s.k. räntesnurror, införs nya regler från den 1 januari 2009. Reglerna begränsar möjligheten att göra ränteavdrag vid internt finansierade förvärv av delägarrätter vid förvärv från ett företag inom intressegemenskapen. Eftersom avsikten är att affärsmässigt bedriven verksamhet så långt möjligt inte ska försvåras på grund av ändringarna finns det två undantag. Enligt det första undantaget får avdrag göras för ränteutgifter om den inkomst som motsvarar utgiften skulle ha beskattats med minst tio procent enligt lagstiftningen i den stat där det företag som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma, om företaget bara skulle ha haft den inkomsten. Alternativt får avdrag göras för ränteutgifter, oavsett hur motsvarande inkomst har beskattats, om både förvärvet och den skuld som ligger till grund för ränteutgiften huvudsakligen är affärsmässigt motiverade. Reglerna tillämpas på ränteutgifter som belöper sig på tiden efter den 31 december 2008 (prop. 2008/09:65).

Höjd beloppsgräns för avdrag för resor mellan bostad och arbetsplatsen
Beloppsgränsen över vilken kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen får dras av höjs från 8 000 kronor till 9 000 kronor. Förändringen träder i kraft den 1 januari 2009 (prop. 2008/09:47).

Förstärkning av stabiliteten i det svenska finansiella systemet
En ny lagstiftning för att hantera kreditinstitut vars situation allvarligt hotar stabiliteten i det svenska finansiella systemet har införts. Lagen ger regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer (Riksgäldskontoret) ett brett mandat att lämna stöd i syfte att säkerställa systemstabiliteten i Sverige. Stöd kan ges genom garantier, kapitaltillskott eller på annat sätt. Den nya lagstiftningen trädde i kraft den 30 oktober 2008 (prop. 2008/09:61).

Garantiprogram för banker
Med stöd av de nya lagreglerna om stabilitetsstärkande åtgärder har regeringen beslutat om ett garantiprogram till banker m.fl. Programmet vilar på en överenskommelse inom EU och syftar till att underlätta bankernas medelfristiga upplåning. Garantiprogrammet, som reglerats genom en förordning (SFS 2008:819), trädde i kraft den 30 oktober 2008.

Utvidgning av insättningsgarantin
Insättningsgarantin har från och med den 6 oktober 2008 utvidgats till att omfatta insättningar upp till 500 000 kr. Garantin täcker vidare alla slag av insättningar på konton, oavsett om sparandet är bundet eller fritt att ta ut. Regeringen har dessutom getts möjlighet att garantera insättningar i ett utländskt instituts filial i Sverige, om det finns risk att hemlandets garantiåtagande inte kan infrias fullt ut och detta kan medföra störningar i det svenska finansiella systemet (prop. 2008/09:49).

Elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter
Nya regler har tillkommit för att minska antalet felaktiga utbetalningar, stävja fusk och felutnyttjande av trygghetssystemen samt öka effektiviteten vid myndigheterna och förbättra servicen till enskilda. Reglerna möjliggör ett utökat elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter. Reformen avser Migrationsverket, Försäkringskassan, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Statens pensionsverk, Centrala studiestödsnämnden, Arbetsförmedlingen, arbetslöshetskassorna och kommunernas socialnämnder. De nya reglerna innebär att informationsutbytet huvudsakligen ska ske genom s.k. direktåtkomst. Regeringen har i förordningar meddelat ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas ut. Den nya reformen träder i kraft den 1 januari 2009 (prop. 2007/08:160).

Texten i denna sammanfattning kommer från bland annat Regeringskansliet.

Vid frågor eller för mer information, kontakta Altea AB