Sammanfattning över lagändringar vid årsskiftet 2008/2009 del 2

28 december, 2008

Som många av Er har märkt så har det skett många lagändringar den sista tiden, många av dessa träder ikraft den första januari. Observera att alla lagändringar inte kommenteras i dessa två nyhetsbrev.

Slopande av undantaget från trängselskatt för nya miljöbilar
Från och med den 1 januari 2009 upphör undantaget från trängselskatt för miljöbilar, i stället för den 1 augusti 2012. För miljöbilar som är undantagna från skatteplikt och är införda i vägtrafikregistret senast den 31 december 2008, fortsätter undantaget att gälla fram till den 1 augusti 2012. Befintliga miljöbilar påverkas därmed inte av lagändringen (prop. 2008/09:12, bet. 2008/09:6, rskr. 2008/09:67, SFS 2008:1041 och 1042).

Ändringar i skogsvårdslagen
Från och med den 1 januari 2009 införs en ny indelning av de skogliga ägoslagen. Den nya ägoslagsindelningen är anpassad till det system och de definitioner som utvecklats av FAO (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation). Den innebär bl.a. att skogsmarksbegreppet vidgas. Till exempel kommer den skogsmark som är formellt skyddad samt delar av de skogliga impedimenten (jordområde som inte på ett ekonomiskt sätt går att använda för jordbruks-, trädgårds- eller skogsproduktion) att räknas som skogsmark. Det innebär också att man kommer att redovisa samma areal skogsmark vare sig det rör sig om internationell eller nationell rapportering. I lagens portalparagrafen betonas vidare att skogen är en förnybar resurs. Härigenom tydliggörs att ett långsiktigt hållbart skogsbruk bidrar till att motverka klimatförändringarna. Dessutom slopas kravet på att varje fastighet ska ha en skogs- och miljöredovisning (SMÖR) vilket är en del av regeringens regelförenklingsarbete där målet är att minska företagens administrativa kostnader med 25% till 2010 (prop. 2007/08:108, bet. 2007/08: MJU 18, rskr. 2007/08:244).

Djurskyddskontroll m.m. i statlig regi
Från och med den 1 januari 2009 flyttas djurskyddskontrollen från kommunerna till länsstyrelserna. Djurskyddskontrollen kommer till skillnad från tidigare att bekostas av allmänna medel och blir avgiftsfri för djurägaren. Den 1 januari 2009 övertar länsstyrelserna även ansvaret för den offentliga kontrollen av livsmedel och foder i primärproduktionen från kommunerna. Kontrollen bekostas med allmänna medel vilket innebär att livsmedels- och foderföretagarna i primärproduktionen inte längre ska betala en avgift för kontrollen (prop. 2007/08:63, bet. 2007/08:MJU 17, rskr 2007/2008:234).

Miljöskyddet i Sveriges ekonomiska zon
Genom ändringar i miljöbalken och lagen (2008:832) om Sveriges ekonomiska zon blir det tydligare hur miljöreglerna ska tillämpas i den ekonomiska zonen. Detta gäller bland annat de bestämmelser i miljöbalken som rör särskilda skydds- eller bevarandeområden enligt EG-direktiv om bevarande av fåglar och bevarande av livsmiljöer, vilda djur och växter (Natura 2000-områden). Ändringarna avser också vad som ska gälla när man upprättar miljökonsekvensbeskrivningar i samband med ansökningar om tillstånd för en verksamhet i den ekonomiska zonen samt avgränsningen av vilka verksamheter i den ekonomiska zonen som omfattas av tillståndsplikt enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon.

Miljöavgiften på utsläpp av kväveoxider
I lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion har det gjorts ändringar som avser beräkningen av utsläppens storlek och beräkningen av om en anläggning når över tröskelvärdet för avgiftsskyldighet.

Producentansvar för batterier
Regeringen har beslutat om en ny förordning om producentansvar med följdändringar i andra förordningar. Förordningarna handlar om att genomföra EU:s direktiv om batterier. Ändringarna innebär att
• producentansvar införs för batterier
• mål för insamlingen av batterier som blir avfall (högre mål än i direktivet) införs
• återvinningsmål som motsvarar direktivets mål införs och innebär en avsevärd förbättring avseende återvinningen av icke miljöfarliga batterier
• avgiften för kadmiumbatterier behålls eftersom den har haft en tydlig miljöstyrande effekt
• de medel som finns i batterifonden i dag används till att finansiera omhändertagande av de batterier som satts på marknaden innan producentansvaret trätt i kraft
• Naturvårdsverket blir ansvarig tillsynsmyndighet över producentansvaret för batterier
• miljösanktionsavgift införs för överträdelser av kravet på producenter att årligen rapportera till Naturvårdsverket
• i avfallsförordningen införs bestämmelser om hantering av avfall som utgör batterier
• batterier som inte behandlats enligt vissa bestämmelser i avfallsförordningen inte får deponeras eller brännas
• bestämmelser om sammansättning av produkter som innehåller batterier införs i förordningen om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter.

Transportstyrelsen
Inom transportområdet inrättas en ny myndighet, Transportstyrelsen, från och med den 1 januari 2009. Av förordningen med instruktion för Transportstyrelsen framgår att myndighetens huvuduppgift är att svara för regelgivning, tillståndsprövning och tillsyn inom samtliga transportslag. Myndigheten kommer att överta verksamheterna vid Järnvägsstyrelsen och Luftfartsstyrelsen, vilka samtidigt läggs ner, samt delar av verksamheten vid främst Vägverket och Sjöfartsverket. Myndighetens huvudkontor kommer att ligga i Norrköping (prop. 2008/09:31).

Ny konkurrenslag m.m.
Den 1 november 2008 trädde en ny konkurrenslag i kraft (SFS 2008:579). Samtidigt infördes också nya regler i lagen (1986:436) om näringsförbud som gör det möjligt att meddela näringsförbud för t.ex. en verkställande direktör som deltar i eller har kännedom om kartellöverträdelser som företaget är inblandat i. Den nya konkurrenslagen syftar, precis som den dåvarande, till att undanröja hinder för en effektiv konkurrens. I den nya lagen effektiviseras handläggningen av överträdelser av lagens förbud. Konkurrensverket har fått möjlighet att utfärda avgiftsförelägganden i vissa fall. Reglerna om rättegångskostnader har ändrats, ett krav på prövningstillstånd har införts vid överklagande av Stockholms tingsrätts avgöranden till Marknadsdomstolen och preskriptionstiden för att påföra konkurrensskadeavgift har förlängts. I lagen görs också reglerna om konkurrensskadeavgiftens storlek tydligare i syfte att avskräckande avgifter ska kunna utdömas för allvarliga överträdelser (t.ex. karteller). Dessutom har reglerna om eftergift och nedsättning anpassats till EG-rätten för att öka förutsättningarna för Konkurrensverket att bekämpa karteller. Den nya konkurrenslagens bestämmelser om kontroll av företagskoncentrationer har anpassats till motsvarande regler inom EG-rätten. Anpassningen består bl.a. i att koncentrationer ska bedömas på samma sätt oavsett om de prövas enligt konkurrenslagen eller enligt EG-rätten. Därutöver har reglerna för när en företagskoncentration är anmälningspliktig ändrats. Den 1 november 2008 trädde sju nya lagar om gruppundantag från konkurrenslagens förbud mot konkurrensbegränsande samarbete i kraft. De nya lagarna gäller för avtal om viss taxisamverkan, vertikala avtal, specialiseringsavtal, avtal om forskning och utveckling, vertikala avtal inom motorfordonssektorn, vissa avtal inom försäkringssektorn och avtal om tekniköverföring. De nya lagarna ersätter förordningar som regeringen tidigare utfärdat rörande nämnda avtal. Den 1 november 2008 upphävdes lagen (1994:615) om ingripande mot otillbörligt beteende vid upphandling. De nya lagarna behandlas i propositionen 2007/08:135 Ny konkurrenslag m.m. och i Näringsutskottets betänkande 2007/08:NU14.

Lagen om elcertifikat – undantagsregler för elintensiv industri
Nya regler pekar ut den grupp av elintensiva industrier som får undanta el vid beräkningen av kvotplikt. Utgångspunkten är företagets elanvändning i förhållande till förädlingsvärdet av produktionen. Det införs även en möjlighet till undantag av el om en verksamhet medför att avdrag får göras för skatt på el enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi. Tillsynsmyndigheten kommer att förhandspröva om ett företag uppfyller kraven för att få undanta el. Deklarationsskyldigheten tas bort för de elintensiva industrier som bara är kvotpliktiga för el som kan undantas vid beräkningen av kvotplikten. Bestämmelserna behandlas i propositionen 2008/09:9 Ändring i lagen (2003:113) om elcertifikat. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2009.

Stöd till investeringar i solvärme
Tidigare stöd till investeringar i solvärme samlas i en förordning. Stödet kommer att kunna lämnas till alla typer av lokaler, bostäder och offentliga institutioner liksom till företag och privatpersoner. Det omfattar både små och storskaliga tillämpningar. Taket för stöd till ett småhus blir 7 500 kronor. För övriga tillämpningar blir maxbeloppet tre miljoner kronor per projekt. Stödet blir, som tidigare, prestandarelaterat, dvs. det kommer att baseras på solfångarens årliga värmeutbyte. Ju bättre solfångare – desto mer pengar (dock högst 2 kr 50 öre per kilowattimme). Den nya förordningen träder i kraft den 1 januari 2009.

Lagen om elcertifikat – tilldelningsprinciper och förhandsbesked
Det införs en möjlighet till tilldelning av elcertifikat för ökad produktionskapacitet för samtliga förnybara energislag. Möjlighet till sådan tilldelning har hittills endast funnits för vattenkraftsanläggningar. Producenter av förnybar el kommer även att kunna begära förhandsbesked om möjligheten till tilldelning av elcertifikat i vissa fall. En anläggning vars tilldelningsperiod har löpt ut ska inte kunna få en ny tilldelningsperiod enbart av det skälet att anläggningen flyttats till en annan plats. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 april 2009.

Ny diskrimineringslag och ny Diskrimineringsombudsman
Den nya diskrimineringslagen innehåller bestämmelser om skydd mot diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Skyddet mot diskriminering vidgas till fler samhällsområden än som hittills varit fallet och blir mer heltäckande. Diskrimineringsersättning ska utgöra ersättning för den kränkning som överträdelser av lagen innebär. Diskrimineringslagen ersätter jämställdhetslagen och sex andra diskrimineringslagar. Samtidigt som den nya Diskrimineringsombudsmannen inrättas avvecklas verksamheten hos Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO). Jämställdhetsnämnden och Nämnden mot diskriminering ersätts av en ny nämnd mot diskriminering. Den 1 januari 2009 träder diskrimineringslagen (2008:567) och lagen (2008:568) om Diskrimineringsombudsmannen i kraft (prop. 2007/08:95).

Ändring i förordningen (2002:989) om statligt stöd för verksamhet som förebygger och motverkar diskriminering
En ändring har gjorts i förordningen om statligt stöd för verksamhet som förebygger och motverkar diskriminering. Statligt stöd får lämnas till organisationer och stiftelser för verksamhet som syftar till att förebygga och motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder (SFS 2008:903). Ändringen träder i kraft den 1 januari 2009.

Höjd TV-avgift
TV-avgiften höjs med 44 kronor till 2 076 kronor per år från den 1 januari 2009.

Arbetsdomstolens sammansättning
Arbetsdomstolen får en särskild sammansättning i mål där diskrimineringslagen (2008:567) är tillämplig. Domstolen ska i sådana mål bestå av fem ledamöter, varav en för vardera arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2009 (prop. 2008/09:4).

Förändringar i arbetsmiljölagen
Nya regler om skydd mot olycksfall och ohälsa på byggarbetsplatser införs. Reglerna grundas på EG:s så kallade byggplatsdirektiv 92/57/EEG, men innehåller även vissa svenska tillägg. Den nya regleringen är mer konsekvent och sammanhängande än den tidigare. Krav införs på en systematisk arbetsmiljöplanering genom hela byggprocessen från det inledande programskedet till avslutandet av bygget. En särskild byggarbetsmiljösamordnare, normalt ett företag som åtar sig uppgiften, ska finnas under hela processen, från övergripande planering och projektering tills byggnadsarbetena är avslutade, för att samordna arbetsmiljöarbetet och hålla i övergripande arbetsmiljöfrågor. Härtill finns hela tiden ett ”backup-ansvar” för byggherren eller i vissa begränsade fall för en ersättare som helt tagit över byggherrens roll i projektet. Detta kan vara fallet då en privatperson beställt ett ”nyckelfärdigt” hus eller då en totalentreprenör helt tagit över styrningen av ett projekt. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2009 (prop. 2008/09:5).

Arbetslöshetsersättning vid tjänstledighet utan lön m.m.
Följdändringar görs i arbetslöshetsförsäkringen med anledning av att den så kallade rehabiliteringskedjan införs. Arbetslöshetsersättning vid tjänstledighet utan lön beviljas den som på grund av sjukdom inte kan återgå till arbete hos arbetsgivaren och som av Försäkringskassan bedömts ha arbetsförmåga mot arbeten på arbetsmarknaden i övrigt. Arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet kvarstår oförändrad. Det införs även en möjlighet att erhålla arbetslöshetsersättning om en person slutat ett arbete på egen begäran av hälsoskäl. Förordningsändringen träder i kraft den 1 januari 2009.

Behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten m.m.
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen och Arbetsförmedlingen ges möjlighet att utnyttja direktåtkomst till vissa personuppgifter hos varandra. Vidare införs en skyldighet för arbetslöshetskassorna att underrätta Arbetsförmedlingen om vissa förhållanden av betydelse för Arbetsförmedlingens verksamhet. Arbetsförmedlingen ges även möjlighet att lämna vissa typer av underrättelser till arbetslöshetskassorna på elektronisk väg. De aktuella förordningsändringarna träder i kraft den 1 januari 2009.

Ränta vid återkrav inom arbetslöshetsförsäkringen m.m.
Bestämmelserna om återkrav av utbetald arbetslöshetsersättning ändras i vissa avseenden. Det införs nya regler om att ersättningstagare i vissa fall ska betala ränta på ett återkrävt ersättningsbelopp. Vidare skärps reglerna för när en arbetslöshetskassa får efterge ett återkrav och möjligheterna utökas att avräkna felaktigt utbetald ersättning mot en senare utbetalning av arbetslöshetsersättning. Dessutom införs nya regler som ger arbetslöshetskassor möjlighet att hålla inne ersättning i vissa fall. Lagändringarna träder i kraft den 2 mars 2009 (prop. 2008/09:3).

Texten i denna sammanfattning kommer från bland annat Regeringskansliet.

Vid frågor eller för mer information, kontakta Altea AB