Sammanfattning över lagändringar vid halvårsskiftet del 2

25 juni, 2009

Som många av Er har märkt så har det skett många lagändringar den sista tiden, många av dessa träder ikraft den första juli. Observera att alla lagändringar inte kommenteras i dessa två nyhetsbrev.

Studiemedel med högre bidragsdel för arbetslösa
Under 2009 och 2010 bereds arbetslösa som har fyllt 25 år ökade möjligheter att få studiemedel med den högre bidragsdelen för studier inom yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning (yrkesvux) enligt förslag i propositionen Åtgärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:97). Förslaget har genomförts genom en ändring i studiestödsförordningen (2000:655) som trädde i kraft den 16 april 2009 och gäller för studier som har påbörjats efter den 14 mars 2009 (SFS 2009:210).

Myndigheten för yrkeshögskolan inrättas
En ny myndighet, Myndigheten för yrkeshögskolan, inrättas den 1 juli 2009 samtidigt som Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning avvecklas. Myndigheten för yrkeshögskolan ska vara förvaltningsmyndighet för yrkeshögskolan och verka för att behoven av eftergymnasial yrkesutbildning som inte utgör högskoleutbildning tillgodoses. Myndigheten ska bl.a. besluta om vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan enligt förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan, besluta om statsbidrag eller särskilda medel enligt förordningen om yrkeshögskolan, ha tillsyn över utbildningarna inom yrkeshögskolan samt främja utvecklingen av utbildningarna inom yrkeshögskolan och utbildningarnas kvalitet. Myndigheten ska också vara den nationella samordningspunkten för den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande, European Qualifications Framework (EQF), samt ansvara för att samordna och stödja en nationell struktur för validering. Förordningen (2009:279) med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan innehåller även bestämmelser som innebär att myndigheten blir en enrådighetsmyndighet med insynsråd. Vidare ska det vid myndigheten finnas ett särskilt organ, Yrkeshögskolans arbetsmarknadsråd, med uppgift att bistå myndigheten med information om vilka kvalifikationer som kommer att efterfrågas inom olika yrkesområden och vilka kvalifikationer som inte längre kommer att efterfrågas på arbetsmarknaden. Förordningen träder i kraft den 1 juli 2009. (Jfr prop. 2008/09:68).

Barnomsorgspeng införs
Den 1 juli 2009 ändras reglerna i skollagen (1985:100) om enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg (SFS 2009:337). Genom ändringarna skapas ett system med ett bidrag som följer barnet till den verksamhet som föräldrarna väljer – en barnomsorgspeng. Enskilda förskolor och fritidshem samt alternativa former av pedagogisk omsorg i enskild regi kan ansöka om kommunens godkännande. Kommunen ska ge sitt godkännande, om de krav på kvalitet och säkerhet som ställs på motsvarande offentlig verksamhet är uppfyllda. Den kommun som beslutar om godkännande ska också besluta att huvudmannen för en godkänd enskild verksamhet har rätt till bidrag av barnets hemkommun, om verksamheten inte innebär påtagliga negativa följder för motsvarande kommunal verksamhet och avgifterna inte är oskäligt höga. Samtidigt blir kommunerna skyldiga att i sin egen verksamhet ta emot barn från andra kommuner, om det finns särskilda skäl med hänsyn till barnets förhållanden. Den mottagande kommunen har rätt till ersättning från barnets hemkommun (prop. 2008/09:115).

Tydligare regler för bidrag till fristående skolor och enskilt bedrivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser
Nya och tydligare regler införs om kommunernas bidrag till fristående skolor och enskilt bedrivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser. Principen om att bidrag till fristående skolor och annan sådan enskilt bedriven verksamhet ska bestämmas på samma grunder som resursfördelningen till motsvarande kommunala verksamheter fastslås och förtydligas. Huvudmännen för sådan enskilt bedriven verksamhet föreslås vidare få möjlighet att överklaga en kommuns beslut om bidragets storlek hos allmän förvaltningsdomstol. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas första gången på bidrag för kalenderåret 2010 (prop. 2008/09:171, bet. 2008/09:UbU13).

Ny lag om överlåtbara fiskerättigheter
Enligt ett förslag från regeringen ska ett nytt system med s.k. överlåtbara fiskerättigheter införas på fiskeområdet. Bestämmelser om detta finns i en ny lag som förslås träda i kraft den 1 augusti 2009. Syftet med lagen är att främja fartygsstrukturen i det pelagiska fisket, dvs. fiske efter någon av arternas sill, makrill, taggmakrill, blåvitling och tobis. Systemet innebär att det under vissa förutsättningar blir möjligt för yrkesfiskare som har fartygstillstånd att överlåta en individuellt bestämd andel av den nationella fiskekvoten. Andelens storlek ska fastställas av Fiskeriverket med ledning av omfattningen av yrkesfiskarens tidigare fiske under en referensperiod. Fiskerättigheter får överlåtas till en annan yrkesfiskare med fartygstillstånd, om överlåtelsen inte motverkar syftet med lagen. Fiskeriverket ska godkänna överlåtelserna. För att motverka en alltför stor ägarkoncentration begränsas en yrkesfiskares högsta innehav av fiskerättigheter. En överlåtbar fiskerättighet ska vara tidsbegränsad och ska gälla för en tid av tio år. De nya bestämmelserna behandlas i propositionen 2008/09:169 Överlåtbara fiskerättigheter. Riksdagen beräknas fatta beslut om propositionen den 11 juni 2009.

Djurskyddskontrollregister
Den 1 juli 2009 inrättar Statens Jordbruksverk ett centralt register med uppgifter om personer som är föremål för djurskyddskontroll, ett så kallat djurskyddskontrollregister. Registret ska bidra till en effektivare kontroll på djurskyddsområdet och bättre samordning av kontrollmyndigheterna. Det ska även kunna användas till att förbättra kontrollen av de så kallade tvärvillkoren och olika ekonomiska stöd på jordbruksområdet. Den nya lagen (SFS 2009:xxx) samt tillhörande förordning (SFS 2009:xxx) träder i kraft den 1 juli 2009 (prop. 2008/09:143, bet. 2008/09:MJU 24, rskr 2008/2009:252).

Permanenta bestämmelser om skydd av tamdjur mot rovdjursangrepp
Regeringen har genom en förordningsändring beslutat att det fortsatt ska vara möjligt att skydda tamdjur mot angrepp från rovdjur, den så kallade § 28 i jaktförordningen. Förändringen infördes på försök för två år sedan. Nu permanentas förändringen efter att Naturvårdsverkets utvärdering visat att det inte påverkat rovdjursstammarna. Ändringen innebär också att även den som handlar med samtycke av ett tamdjurs ägare eller vårdare under vissa förutsättningar får skydda tamdjuret. Vidare utvidgas tillämpligheten av paragrafen till att avse även skydd av hägnat vilt. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 maj 2009 (SFS 2009:310).

Miljöbilspremie ersätts med skattebefrielse
I förordningen om miljöbilspremie definieras vilka kriterier en bil ska uppfylla för att komma i fråga för en miljöbilspremie. Förordningen har ändrats så att bilar som har typgodkänts i enlighet med EG-förordningen 715/2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) också omfattas av premien. I enlighet med budgetpropositionen för 2009 ska miljöbilspremien upphöra den 30 juni 2009 och förordningen ändras med anledning av detta. Premien kommer att ersättas av en generell skattebefrielse för miljöbilar i fordonsskattelagen med verkan från och med den 1 juli 2009.

Fluorerade växthusgaser (f-gaser)
Sedan juli 2006 gäller EG:s förordning om f-gaser. Förordningen ställer krav på att företag och personal som arbetar med f-gaser ska ha viss kompetens. Minimikraven för kompetens inom olika arbetsområden har nu fastställts. Enligt de tidigare reglerna ska företag som arbetar inom kyl- och värmeområdet vara ackrediterade. EG-förordningen ställer dock endast krav på certifiering. I fråga om personal har det hittills endast varit arbetsledare som måste vara certifierade medan EG-förordningen ställer krav på att all personal ska vara certifierad. I korthet kan sägas att EG-reglerna höjer kompetenskraven för personal men sänker dem för vissa typer av företag. De svenska kraven på kompetens för företag och personal som arbetar med f-gaser har nu anpassats till de nya EG-reglerna. Detta innebär bl.a. att kravet på ackreditering för företag som arbetar inom kyl- och värmeområdet tas bort och ersätts med ett krav på certifiering. Förutom kyl- och värmeområdet innebär EG-förordningen krav på certifiering inom brandskyddsområdet. För svensk del medför detta i princip endast att det som tidigare varit ett frivilligt system nu blir obligatoriskt. Även för högspänningsområdet innebär EG-förordningen nu formella krav på certifiering.

Strandskyddet
Nya strandskyddsregler införs i miljöbalken och plan- och bygglagen. De nya bestämmelserna har inriktningen att utveckla ett ändamålsenligt strandskydd som beaktar behovet av utveckling i hela Sverige, särskilt i många landsbygder, samtidigt som ett långsiktigt skydd av strändernas natur- och friluftsvärden inte äventyras. Bestämmelserna innebär en ökad samordning av miljöbalken och plan och bygglagen. Med utgångspunkt från ett fortsatt generellt strandskydd i hela landet får kommunerna ansvaret för att i översiktsplanen redovisa områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, inom vilka vissa lättnader i strandskyddet avses att gälla. Redovisningen ska vara vägledande vid prövningar av upphävande- och dispensfrågor. I miljöbalken görs fl era förtydliganden i syfte att uppnå en mer enhetlig rättstillämpning. Dessa avser bl.a. strandskyddets syften, förutsättningarna för att upphäva eller ge dispens från strandskyddet och bibehållande av en fri passage för allmänheten närmast strandlinjen. Bestämmelserna syftar till att öka det lokala och regionala inflytandet över strandskyddet. Kommunerna får huvudansvaret för att pröva frågor om upphävande av och dispens från strandskyddet. Samtidigt stärks länsstyrelsens roll genom nya bestämmelser om att länsstyrelsen ska bevaka strandskyddets intressen vid kommunal planläggning och överpröva kommunala beslut om upphävanden och dispenser. Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2009, utom vissa av bestämmelserna om områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som träder i kraft den 1 februari.

Ändringar avseende mopeder, snöskotrar och terränghjulingar
Den nya lagen (2009:121) om utbildning till förare av mopeder, snöskotrar och terränghjulingar och den nya förordningen (2009:186) om utbildning till förare av mopeder, snöskotrar och terränghjulingar innehåller nya regler som behandlar utbildning till förare av sådana fordon. Reglerna omfattar även mopeder klass II, s.k. ”30 km moped”. Genom den nya lagen upphävs lagen (1999:877) om förarbevis för moped klass I och för terrängskoter och genom den nya förordningen upphävs förordningen (1999:991) om förarbevis för moped klass I, s.k. EU-moped” och för terrängskoter Författningarna träder i kraft den 1 april 2009. (prop. 2008/09:60, bet. 2008/09:TU8, rskr. 2008/09:179). Vissa ändringar har gjorts i körkortslagen (1998:488) och körkortsförordningen (1998:980) som behandlar vilka krav som ska gälla för att få framföra mopeder, snöskotrar och terränghjulingar. Ändringarna innebär bland annat att det kommer att krävas innehav av körkort med behörigheten AM för att få framföra en moped klass I, s.k. ”EU-moped”, och förarbevis för att få framföra en moped klass II. Förarbevis kommer även fortsättningsvis att krävas för att få framföra en snöskoter eller en terränghjuling. Behörigheten att framföra mopeder, snöskotrar eller terränghjulingar kan bli föremål för återkallelse vid förseelse. Författningarna träder i kraft den 1 april 2009. Ändringarna som avser behörighetskraven och möjlighet att återkalla behörigheterna ska börja att tillämpas den 1 oktober 2009. Förarbevis som har utfärdats dessförinnan ger övergångsvis rätt att framföra sådant fordon som beviset avser. (prop. 2008/09:60, bet. 2008/09:TU8 och 2008/09:16:TU16, rskr. 2008/09:179 och rskr. 2008/09:191).

Öppning av persontrafikmarknaden på järnväg
Det görs ändringar i järnvägslagen (2004:519) och järnvägsförordningen (2004:526) som innebär att SJ AB:s ensamrätt att utföra interregional trafik på kommersiell grund upphävs och att persontrafikmarknaden på järnväg stegvis öppnas upp för konkurrens. Den 1 juli 2009 öppnas marknaden för helg- och veckoslutstrafik. Alla järnvägsföretag med nödvändiga tillstånd att utföra järnvägstrafik kan då ansöka om tåglägen hos Banverket för att utföra sådan trafik. Den 1 oktober 2009 öppnas marknaden för internationell persontrafik och ett år senare, den 1 oktober 2010, öppnas marknaden helt. För att underlätta för resenärerna att hitta information om resealternativ ska de som utför eller organiserar trafik vara skyldiga att lämna information om sitt trafikutbud till ett gemensamt system för trafikantinformation. Lag- och förordningsändringarna kommer att träda i kraft successivt med början den 1 juli 2009.

Lag (2007:1157) om yrkesförarkompetens
I lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens och förordningen (2007:1470) om yrkes förarkompetens genomförs Europaparlamentet och rådets direktiv 2003/59/EG av den 15 juli 2003 om yrkesförarkompetens. Författningarna ska tillämpas vid tunga godstransporter och persontransporter med buss som sker på väg i Sverige och som utgör förvärvsmässig trafik. Författningarna behandlar bl.a. de kompetenskrav som en förare måste inneha för att få utföra nämnda transporter samt strukturen för att erhålla yrkeskompetensen (prop.2007/08:10, bet. 2007/08:TU3, rskr. 2007/08:38). Lagen har trätt i kraft den 1 januari 2008 och förordningen har trätt i kraft den 15 januari 2008. Sedan den 10 september 2008 har författningarna tillämpats på förare som utför persontransporter. Författningarna ska börja att tillämpas från och med den 10 september 2009 på förare som utför godstransporter.

Ändringar i lagen (2003:113) om elcertifikat
Det införs en möjlighet till tilldelning av elcertifikat för ökad produktionskapacitet för samtliga förnybara energislag. Möjlighet till sådan tilldelning har hittills endast funnits för vattenkraftsanläggningar. Producenter av förnybar el kommer även att kunna begära förhandsbesked om möjligheten till tilldelning av elcertifikat i vissa fall. En anläggning vars tilldelningsperiod har löpt ut ska inte kunna få en ny tilldelningsperiod enbart av det skälet att anläggningen flyttats till en annan plats (prop. 2008/09:92). Ändringarna har trätt i kraft den 1 maj 2009.

Ändringar i förordningen (2003:120) om elcertifikat
Förordningsändringarna är till stor del en följd av ändringarna i lagen (2003:113) om elcertifikat. I den ändrade förordningen anges närmare vad som krävs för att en anläggning ska få tilldelning för ökad produktionskapacitet. Därutöver införs bestämmelser om vilka ombyggnader eller andra investeringar som krävs för att en anläggning ska anses som ny och därmed kunna få ytterligare tilldelning av elcertifikat. Förordningsändringarna träder i kraft den 1 juli 2009 men tillämpas för tid från och med den 1 maj 2009.

Vissa ändringar i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation
Lagändringen innebär att beslut enligt lagen ska få överklagas av den som är part i ärendet och av andra vars rättigheter påverkas negativt av beslutet. Vidare utvidgas det särskilda tvistlösningsförfarandet mellan teleoperatörer till att gälla tvister som har samband med skyldigheter som följer av lagen. Slutligen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer rätt att meddela föreskrifter om vilka uppgifter som omfattas av skyldigheten att utlämna abonnentuppgifter (prop. 2008/09:159). Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2009.

Försöksverksamhet med sfi -bonus
En ny lag (2009:xxx) om försöksverksamhet med prestationsbaserad stimulansersättning inom svenskundervisning för invandrare, s.k. sfi -bonus har beslutats. Lagen syftar till att pröva i vilken utsträckning ekonomiska incitament för deltagare i sfi kan bidra till att de snabbare lär sig svenska och därmed förbättrar sina möjligheter att få arbete. Försöket med sfi -bonus kommer att omfatta högst 15 försökskommuner. Regeringen planerar en förordning där försökskommunerna kommer att anges. Försökskommunerna ska lämna sfi -bonus till nyanlända invandrare, som för första gången folkbokfördes i en kommun under tiden den 1 juli 2009–den 30 juni 2010, under förutsättning att vissa villkor uppfylls (prop. 2008/09:156). Lagen träder i kraft den 1 oktober 2009.

Språk för alla – en språklag införs
Genom språklagen införs bestämmelser om det svenska språkets status. I lagen anges att svenska är huvudspråk i Sverige. Det innebär att svenska är samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden. Det allmänna har enligt lagen ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. I lagen anges också att finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska är nationella minoritetsspråk och att det allmänna ska ha ett särskilt ansvar för att skydda och främja dessa språk liksom det svenska teckenspråket. Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Enligt lagen ska det allmänna också ha ett ansvar för den enskildes tillgång till språk. Språklagen träder i kraft den 1 juli 2009 (prop. 2008/09:153).

Texten i denna sammanfattning kommer från bland annat Regeringskansliet.

Vid frågor eller för mer information, kontakta Altea AB