Sammanfattning över lagändringar vid årsskiftet 2009/2010 del 1

22 december, 2009

Som många av Er har märkt så har det skett många lagändringar den sista tiden, många av dessa träder ikraft den första januari. Observera att alla lagändringar inte kommenteras i dessa två nyhetsbrev.

Jordbruksdepartementet

Eftersök av trafikskadat vilt
Genom ändringar i jaktlagen (1987:259) och jaktförordningen(1987:905) regleras den i dag frivilliga verksamheten med uppspårning och avlivning av vilt (eftersök) närmare. Polisen ges befogenhet att vidta de åtgärder som behövs för att spåra upp och avliva vilt som varit inblandat i en sammanstötning med motorfordon och att ge någon annan uppdrag att göra detta. Eftersöket får ske på annans jaktmark. Den som kört på vilt blir skyldig att anmäla detta till polisen, även om skada inte kan konstateras på djuret. Straff sanktionen för underlåtenhet att anmäla en kollision med vilt utvidgas också till att gälla även fall då skada på djuret inte kunnat konstateras. De jägare som hjälper polisen med att söka upp vilt får till skillnad från i dag en ersättning för sitt eftersöksarbete. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2010. (Prop. 2008/09:191, bet. 2009/10:MJU3, rskr. 2009/10:25).

Jakt efter varg och järv
I anledning av regeringens proposition 2008/09:210 En ny rovdjursförvaltning ändras jaktförordningen (1987:905) så att licensjakt på varg och järv ska kunna beslutas under vissa förutsättningar. Naturvårdsverket får delegera till länsstyrelsen att besluta om licens- och skyddsjakt på björn och lo om det finns en reproducerande stam inom länet och antalet föryngringar i länet och rovdjursförvaltningsområdet överstiger miniminivån som fastställts enligt förordningen (2009:1263) om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn. Delegering får även ske om antalet föryngringar inte överstiger miniminivån eller någon miniminivå inte finns (varg, järv) men ska då ange hur många individer som högst får fällas under ett år. Naturvårdsverket ska fortlöpande bedöma om delegeringsmöjligheten försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus och om så är fallet ändra eller återkalla delegeringsbeslutet. Den som avser att bedriva licensjakt efter varg, järv eller lo ska anmäla det till jaktkortsregistret. De nya reglerna träder i kraft den 15 december 2009. (Prop. 2008/09:210, 2009/10:MJU8, rskr. 2009/10:7).

Nya rovdjursförvaltningsområden
Den 1 januari 2010 införs en ny förordning om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn. Bestämmelserna innebär att det ska finnas tre rovdjursförvaltningsområden i Sverige, det södra, det mellersta och det norra. För varje område ska det finnas ett samverkansråd för samverkan mellan länsstyrelserna. Företrädare för Sametinget ska ingå i råden för de mellersta och norra rovdjursförvaltningsområdena. Naturvårdsverket ska på grundval av förslag från samverkansråden, som i sin tur bygger på förslag från länsstyrelserna, besluta om fastställande av nivåer för förekomsten av stora rovdjur i rovdjursförvaltningsområdena. Länsstyrelserna ska upprätta rovdjursförvaltningsplaner och genomföra rovdjursinventering. Naturvårdsverket ska granska och fastställa inventeringsresultaten årligen. Samverkansråden ska utforma långsiktiga riktlinjer för förvaltningen inom rovdjursförvaltningsområdena. Ändringarna träder i kraft den 15 december 2009. (Prop. 2008/09:210, 2009/10:MJU8, rskr. 2009/10:7)

Lag om kontroll av skyddade beteckningar
Den 1 januari 2010 träder en ny lag om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel och en ny förordning om handläggning och kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel i kraft. Lagen och förordningen innehåller kompletterande bestämmelser till EU-bestämmelser om geografi ska beteckningar, ursprungsbeteckningar, traditionella uttryck och garanterade traditionella specialiteter samt om kontroll. Den nya lagen och den nya förordningen reglerar främst det kontrollförfarande som ska tillämpas inom området. Kontrollförfarandet har nära anpassats till vad som gäller inom livsmedelskontrollen (Prop. 2009/10:22, rskr. 2009/10:100).

En ny organisation för veterinär service
I regeringens proposition 2008/09:211 En ny organisation för veterinär service och vid utbrott av smittsamma djursjukdomar görs bedömningen att det finns ett fortsatt behov av statligt stöd för att upprätthålla smittskydds- och jourberedskap och tillfredsställande veterinär service i hela landet och att den stödberättigade verksamheten om möjligt bör upphandlas. Bedömningen görs vidare att privatpraktiserande veterinärer i större utsträckning än i dag bör ges möjlighet att få stöd för att delta verksamheten. I en regeringsförordning regleras vad som ska ingå i ett avtal mellan Jordbruksverket och veterinärer som utför beredskap, jour och verksamhet i områden där veterinär service inte finns att tillgå på marknadsmässiga grunder samt hur ersättningen för sådan service ska beräknas. Genom en ny lag om officiella veterinärer blir det vidare möjligt att förordna privatpraktiserande veterinärer som s.k. officiella veterinärer, dvs. veterinärer som enligt EG-rätten har myndighetsliknande uppgifter. (Prop. 2008/09:211, bet. 2009/10:MJU7, rskr. 2009/10:27.)

Nya regler om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård
Den 1 januari 2010 införs en ny lag om verksamhet i djurens hälso- och sjukvård. Genom den nya lagen legitimeras, förutom veterinärer, även djursjukvårdare. Den skyddade titeln blir djursjukvårdare. För hovslagare och för humanmedicinska legitimationsyrken införs ett behörighetsreglering genom ett godkännandeförfarande. De behörighetsreglerade yrkesutövarna benämns djurhälsopersonal. I lagen finns bestämmelse om skyldigheter för och ansvar för djurhälsopersonal. De ska bl.a. arbeta i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Lagen innehåller också begränsningar i rätten att vidta åtgärder för den som yrkesmässigt arbetar inom djurens hälso- och sjukvård utan att tillhöra djurhälsopersonalen. En sådan person får t.ex. inte utföra operativa ingrepp på eller ge injektioner till djur. Lagen innehåller även bestämmelser om tillsyn över den som tillhör djurhälsopersonalen samt om disciplinpåföljd och återkallelse av behörigheter. Det införs också en möjlighet att besluta om en treårig prövotid för fortsatt behörighet. En sådan prövotid ska bl.a. meddelas den som varit oskicklig i utövningen av sitt yrke. Frågor om disciplinpåföljd, beslut om prövotid och återkallelse av behörighet m.m. ska prövas av Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård. Vidare finns bestämmelser om straff bl.a. för den som yrkesmässigt arbetar inom djurens hälso- och sjukvård utan att tillhöra djurhälsopersonalen och som bryter mot begränsningarna i rätten att behandla djur eller som vid sådan verksamhet framkallar fara för skada på ett djur oavsett om skadan beror på olämplig behandling eller på dröjsmål med veterinär vård. (Prop. 2008/09:94, rskr. 2008/09:97)

Miljödepartementet

Handel med utsläppsrätter
Riksdagen har beslutat att anta regeringens förslag till ändring i lagen om handel med utsläppsrätter som regeringen föreslog i propositionen 2008/09:147 Flyget i utsläppshandeln.
Lagändringarna innebär bl.a. följande:
• Luftfarten inkluderas i systemet för handel med utsläppsrätter från och med den 1 januari 2012.
• Verksamhetsutövaren ska för varje år övervaka utsläppen och kunna redovisa utsläppsrätter som täcker de faktiska utsläppen.
• Flera betydelsefulla undantag görs från tillämpningsområdet, bl.a. för flygningar med flygplan vars maximala certifierade startmassa understiger 5 700 kg. Det innebär att flertalet nöjesflyg och sportflyg undantas.
• Utsläppsrätter kommer dels att tilldelas efter ansökan om tilldelning och baserat på transportarbetet (85 procent), dels genom auktionering (15 procent). Reglerna finns i SFS 2009:685.

Fluorerade växthusgaser (f-gaser)
Sedan juli 2006 gäller EG:s förordning om f-gaser. Förordningen ställer krav på att företag och personal som arbetar med f-gaser ska ha viss kompetens. Minimikraven för kompetens inom olika arbetsområden har fastställts.

Enligt de tidigare reglerna ska företag som arbetar inom kyl- och värmeområdet vara ackrediterade. EG-förordningen ställer dock endast krav på certifiering. I fråga om personal har det hittills endast varit arbetsledare som måste vara certifierade medan EG-förordningen ställer krav på att all personal ska vara certifierad. I korthet kan sägas att EG-reglerna höjer kompetenskraven för personal men sänker dem för vissa typer av företag.

De svenska kraven på kompetens för företag och personal som arbetar med f-gaser anpassas till de nya EG-reglerna. Detta innebär bl.a. att kravet på ackreditering för företag som arbetar inom kyl- och värmeområdet tas bort och ersätts med ett krav på certifiering.
Förutom kyl- och värmeområdet innebär EG-förordningen krav på certifiering inom brandskyddsområdet. För svensk del medför detta i princip endast att det som tidigare varit ett frivilligt system nu blir obligatoriskt. Även för högspänningsområdet innebär EG-förordningen nu formella krav på certifiering.

Förordningsändringar gällande strandskydd
Regeringen har beslutat gällande förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken att en avgift, i likhet med vad som gällt tidigare, ska tas ut för länsstyrelsens prövning av ärenden om dispens från strandskyddet.

Ändringen i förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. innebär att Naturvårdsverket inte längre ska få en kopia av kommunala beslut om dispens från strandskyddet. Beslutet har samband med ändringarna i strandskyddet som trädde i kraft den 1 juli 2009 och som innebär att Naturvårdsverket inte längre har rätt att överklaga kommunala strandskyddsbeslut. Reglerna fi nns i SFS 2009:1043 och 1044.

Miljöbalkens försäkringar
Riksdagen har beslutat att anta regeringens proposition 2008/09:217 Miljöbalkens försäkringar och avhjälpande av förorenade områden m.m. Lagändringarna i propositionen innebär att miljöskadeförsäkringen och saneringsförsäkringen avskaffas den 1 januari 2010. Från försäkringarna har kunnat betalas ut ersättning för sanering och person- och sakskador när skadevållaren inte kunnat betala. Försäkringarna har finansierats av dem som bedriver miljöfarlig verksamhet. Bakgrunden till att de avskaffas är främst att de har använts i så liten omfattning.

Hållbart skydd av naturområden
Riksdagen har bifallit förslaget till lagändringar i regeringens proposition 2008/09:214 Hållbart skydd av naturområden. Lagändringarna innebär att något toleransavdrag inte längre ska göras när man bestämmer ersättning enligt 31 kap. miljöbalken på grund av beslut om områdesskydd m.m. Motsvarande gäller i fråga om ersättning enligt skogsvårdslagen på grund av beslut som rör avverkning i fjällnära skog.

Ändringarna i 7 kap. miljöbalken innebär att även en kommun får besluta om att bilda vissa typer av biotopskyddsområden (hittills har endast länsstyrelsen/ Skogsstyrelsen haft sådan beslutanderätt) och att dispens får ges även i fråga om biotopskyddsområden som har beslutats i särskilda fall.

Miljöledning i statliga myndigheter
Idag har cirka 200 myndigheter fått i uppdrag av regeringen att ha ett miljöledningssystem. Uppdragen har getts genom särskilda regeringsbeslut från år 1996 och framåt. Ett årligt beslut om riktlinjer för rapportering av miljöledningsarbetet kompletterar de ursprungliga besluten. Naturvårdsverket har haft i uppdrag att vägleda myndigheterna i arbetet samt att sammanställa en årlig rapport med analys av myndigheternas rapporter av hur arbetet har gått.

Den nya förordningen innebär att de tidigare beslut som funnits med krav på miljöledningssystem för de olika myndigheterna ersätts med en förordning. Även riktlinjerna för rapportering ingår i förordningen.

En nyhet är att regeringen pekar på värdet av registrering enligt EMAS eller certifiering enligt ISO 14001. En annan nyhet är att myndigheterna ska använda energieffektiv informationsteknik. I övrigt innebär förordningen enbart en sammanställning och ett förtydligande av vad som redan gäller.

Förordningen avser de myndigheter som idag har regeringens uppdrag att ha ett miljöledningssystem – dessa anges i en bilaga till förordningen. Några av myndigheterna har ett s.k. förenklat uppdrag, som innebär att myndigheten framförallt ska arbeta med sin direkta miljöpåverkan. Reglerna finns i SFS 2009:907.

Producentansvar för läkemedel
Hittills har Apoteket AB enligt verksamhetsavtalet med staten medverkat till ett säkert och miljöanpassat system för läkemedelsdestruktion avseende allmänhetens läkemedelsavfall. Det har inneburit att apoteken kostnadsfritt har tagit emot läkemedelsavfall som allmänheten har lämnat till apoteken. Dock har inte alla apotek tagit emot läkemedel som utgör farligt avfall, t.ex. cytotoxiska läkemedel och cytostatika.

Det nya producentansvaret innebär att motsvarande skyldighet kommer att gälla för alla apotek på en omreglerad marknad. Skyldigheten gäller inte farligt avfall. Apoteken ska ta emot avfallet på de försäljningsställen som omfattas av deras verksamhet och se till att avfallet transporteras bort och i övrigt hanteras på ett sätt som är godtagbart från miljösynpunkt. Apoteken ska dessutom informera de som köper läkemedel om möjligheten att lämna läkemedelsavfall till apoteken och om varför avfallet inte bör blandas med annat avfall.

Läkemedelsverket ska ansvara för den operativa tillsynen för att apoteken tar emot avfall och informerar om möjligheten att lämna avfall på apoteken. Reglerna finns i SFS 2009:1031 och SFS 2009:1032.

Näringsdepartementet

Nya bestämmelser om varsellyktor och s.k. nödstoppssignal på bilar
Fr.o.m. den 15 oktober 2009 är det tillåtet att vid färd under dagtid använda föreskrivna varsellyktor för en bil, utan att baklyktorna eller övriga lyktor behöver användas samtidigt. Det är också tillåtet att ha bromsljus med automatiskt blinkande ljus, s.k. nödsstoppssignal. De nya bestämmelserna regleras i trafikförordningen (1998:1276) och genom ändringen har 2008/89/EG genomförts. Trafikförordningen (1998:1276) har därmed anpassats till gällande utrustningskrav i det s.k. belysningsdirektivet, 76/756/EEG.

Nya bestämmelser om vinterdäck och dubbdäck
Trafikförordningen (1998:1276) har ändrats så att utländska och svenska personbilar på resa till och från utlandet omfattas av gällande svenska regler om vinterdäck. Något undantag från kravet på vinterdäck ska således inte längre medges i dessa fall. Vidare ges en kommun möjlighet att, på viss väg eller vägsträcka, meddela förbud mot trafik med fordon som har dubbdäck. Ändringarna trädde i kraft den 15 november 2009.

Slopande av kontrollmärket
Genom en ändring i förordningen (2001:650) om vägtrafikregister slopas systemet med kontrollmärke fr.o.m. den 1 januari 2010. Kontrollmyndigheterna, inklusive polisen, har all nödvändig information via fordonets registreringsnummer och Vägtrafikregistret. Systemet med utskick av kontrollmärken får numera anses föråldrat och kontrollmärket överflödigt. Fordonsägarna slipper vidare besväret med att fästa kontrollmärket på registreringsskylten. Framför allt underlättas för de fordonsägare som innehar ett stort antal fordon, exempelvis transportföretag. Likaså förenklas en eventuell avställning av fordonet eftersom varken märke eller en särskilt framtagen kod behöver lämnas i samband med anmälan om avställning. Slopandet beräknas medföra en besparing för Transportstyrelsen med ca 37 miljoner kr per år.

Överföring av körkorts- och yrkestrafikverksamhet från länsstyrelserna till Transportstyrelsen
Länsstyrelserna handlägger i dag t.ex. ansökningar om körkortstillstånd, dispenser och trafiktillstånd. Dessa uppgifter överförs vid årsskiftet till Transportstyrelsen som därmed får ett i det närmaste samlat ansvar för sådana frågor inom transportområdet. I regeringens proposition 2009/10:20 Transportstyrelsens verksamhet inom körkorts- och yrkestrafikområdet föreslås ändringar i ett flertal lagar för att möjliggöra en överföring av länsstyrelsernas verksamhet på nämnda områden till Transportstyrelsen. De lagar som berörs är bl.a. körkortslagen (1998:488) och yrkestrafiklagen (1998:490). Dessutom berörs ett stort antal förordningar av följdändringar m.m. Samtliga författningar träder i kraft den 1 januari 2010. (bet. 2009/10:TU6, rskr. 2009/10:85).

Varierande hastigheter på väg
Förordningen (2002:713) om försöksverksamhet med varierande högsta tillåtna hastighet får fortsatt giltighet till den 31 december 2011. Vägverket har därmed fortsatt möjlighet att låta den högsta tillåtna hastigheten på väg variera tillfälligt beroende på trafik-, väder- eller väglagsförhållanden. Erfarenheterna hittills är övervägande positiva och bestämmelserna avses framdeles bli permanenta.

Förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller
För att bidra till omställningen av energisystemet och till industriell utveckling inom energiteknikområdet beslutade regeringen i juni om att införa ett statligt stöd för installation av alla typer av nätanslutna solcellssystem. Stödet får uppgå till högst 60 procent av kostnader för projektering, arbete och visst material. För stora företag får stödet uppgå till högst 55 procent av kostnaderna. Det är den som investerar i solcellssystem som kan få stöd och ansökan prövas av länsstyrelsen i det län där systemet ska installeras. Förordningen trädde i kraft den 1 juli 2009.

Förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter
För att offentliga sektorn ska vara ett föredöme när det gäller energieffektivisering har regeringen beslutat att domstolar och förvaltningsmyndigheter under regeringen måste vidta vissa energieffektiviseringsåtgärder. Minst två åtgärder ska väljas från en lista med sex olika alternativ. Exempelvis kan en myndighet välja att köpa in energieffektiv utrustning eller att genomföra åtgärder som rekommenderas vid en energibesiktning av lokalen. Energimyndigheten ska tillhandahålla listor på energieffektiv utrustning för att underlätta myndigheternas val. Förordningen är en del av genomförandet av EU:s energitjänstedirektiv. Förordningen trädde i kraft den 1 juli 2009.

Förordning (2009:938) om statligt stöd till åtgärder för produktion, distribution och användning av biogas och andra förnybara gaser
Stödet är avsett för spridning av redan framtagen teknik som ännu inte är konkurrenskraftig på marknaden. Det ska gå till projekt som bidrar till ökad produktion, distribution och användning av biogas och andra förnybara gaser och kompletterar både de pengar för forskning, utveckling och innovation som Energimyndigheten disponerar och det stöd till gödselbaserad biogasproduktion som finns inom Landsbygdsprogrammet. Stöd får lämnas med 45 procent av merkostnaderna jämfört med en konventionell anläggning och det högsta stödbeloppet till ett projekt är 25 miljoner kronor. Energimyndigheten handlägger stödet. Förordningen trädde i kraft den 1 november 2009.

Förordning om statligt stöd till kommuner och landsting som tecknar energieffektiviseringsavtal
För att offentliga sektorn ska vara ett föredöme när det gäller energieffektivisering införs ett stöd till kommuner och landsting som tecknar energieffektiviseringsavtal med Energimyndigheten. Stödet får avse kostnader för kommunens eller landstingets strategiska arbete med energieffektivisering i den egna verksamheten. Det beräknas utifrån antalet invånare i kommunen eller landstinget och det högsta stödbeloppet är 435 000 kronor per år. För att få stödet ska kommuner och landsting åta sig att fastställa en strategi för energieffektivisering, att aktivt arbeta för energieffektivisering, och genomföra minst två av de åtgärder som framgår av förordningen (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter. Förordningen är en del av genomförandet av EU:s energitjänstedirektiv.
Förordningen träder i kraft den 1 januari 2010.

Förordning om statligt stöd till energikartläggning
Stödet går till kartläggning av ett företags energianvändning i syfte att uppnå en effektiv användning av energi. Det får lämnas till företag som har en slutlig användning av energi på mer än 0,5 GWh per år och till vissa jordbruksföretag. Stödet får uppgå till högst 50 procent av kostnaden för en energikartläggning, dock högst 30 000 kronor. Det företag som har beviljats stöd ska upprätta en energiplan som visar resultatet av energikartläggningen och vilka åtgärder företaget har för avsikt att genomföra. Energimyndigheten handlägger stödet. Förordningen är en del av genomförandet av EU:s energitjänstedirektiv. Förordningen träder i kraft den 1 januari 2010.

Ändringar i konkurrenslagen
Nya regler införs i konkurrenslagen (2008:579) som ökar möjligheten att pröva konkurrensproblem som kan uppkomma när staten, en kommun eller ett landsting säljer varor och tjänster på marknaden i konkurrens med andra företag (prop. 2008/09:231).

Reglerna innebär att Stockholms tingsrätt får förbjuda staten, en kommun eller ett landsting att i en verksamhet av kommersiell eller ekonomisk natur tillämpa ett visst förfarande om det snedvrider, eller är ägnat att snedvrida, förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden eller om det hämmar eller är ägnat att hämma förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens. Förbud får dock inte meddelas när det gäller förfaranden som är försvarbara från allmän synpunkt. Även en konkurrenssnedvridande verksamhet som en kommun eller ett landsting bedriver får förbjudas. Förbud får dock inte meddelas om verksamheten är förenlig med lag, t.ex. kommunallagen (1991:900).

Det är Konkurrensverket som i första hand har att föra talan om förbud. Om verket i ett visst fall beslutar att inte väcka talan, får detta göras av ett företag som berörs av förfarandet eller verksamheten. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2010.

Förhandsprövning av nättariffer
Nya bestämmelser i ellagen (1997:857) innebär att det ska göras en förhandsprövning av avgifterna för överföring av el och anslutning till en ledning eller ett ledningsnät. Förhandsprövningen ska ske genom att det i förväg fastställs hur stora intäkter som ett elnätsföretag får uppbära genom nättariff er under en tillsynsperiod (en intäktsram). Den första tillsynsperioden ska börja den 1 januari 2012. Intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva nätverksamhet under tillsynsperioden och ge en rimlig avkastning på det kapital som krävs för att bedriva verksamheten. Hänsyn ska tas till kvaliteten i nätföretagets sätt att bedriva verksamheten.

Nätmyndigheten ska fastställa intäktsramen i fråga om lokalnät och regionnät. När det gäller stamnätet ska beslutet fattas av regeringen. Bestämmelserna behandlas i propositionen 2008/09:141 Förhandsprövning av nättariffer. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2010 respektive den 1 januari 2012.

Integrations- och jämställdhetsdepartementet

En lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk
En ny lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk träder ikraft den 1 januari 2010. Samtidigt upphör lagen (1999:1175) om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar samt lagen (1999:1176) om rätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar att gälla.

Den nya lagen innehåller bland annat allmänna bestämmelser om de nationella minoriteterna judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar och de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Lagen innebär att förvaltningsområdena för finska och samiska utvidgas och att rätten att använda minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar förstärks. Lagen innehåller också bestämmelser om vissa skyldigheter inom förskoleverksamhet och äldreomsorg samt bestämmelser om uppföljning av tillämpningen av lagen.

Statsbidrag till kommuner för minoritetspolitiska insatser
De kommuner som ingår i förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, kommer att få statsbidrag. Bidraget ska användas till de merkostnader som uppkommer i kommunerna med anledning av de rättigheter som tillkommer enskilda enligt lagen och till åtgärder för att stödja användningen av finska, meänkieli och samiska. Även landsting som ingår i förvaltningsområdena får bidrag. En fördelningsnyckel för beräkning av statsbidraget framgår av förordningen om nationella minoriteter och minoritetsspråk som träder i kraft den 1 januari 2010. Av förordningen framgår också att Länsstyrelsen i Stockholms län respektive Sametinget har uppföljningsansvar för lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk samt fördelar statsbidraget till kommunerna och landstingen.

Statsbidrag till organisationer för nationella minoriteter
Länsstyrelsen i Stockholms län kommer att fördela statsbidrag enligt förordningen (2005:765) om statsbidrag för nationella minoriteter. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2010.

Extra ersättning till kommuner 2010 för att påskynda utlänningars etablering på arbetsmarknaden
För åren 2007–2009 har medel funnits avsatta för extra ersättning till kommunerna för flyktingmottagande enligt förordningen (2007:662) om extra ersättning till kommuner för att påskynda utlänningars etablering på arbetsmarknaden. Regeringen har i budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1, utg. omr. 13) föreslagit att motsvarande ersättning utgår till kommunerna för de personer som tas emot till och med den 30 november 2010. Under förutsättning att riksdagen godkänner regeringens förslag avser regeringen att besluta en ny förordning om extra ersättning till kommuner 2010 för att påskynda utlänningars etablering på arbetsmarknaden. Bestämmelserna avses träda i kraft den 1 februari 2010.

Schablonbelopp för flyktingmottagande
En kommun som har tagit emot flyktingar och vissa andra utlänningar för bosättning har rätt till ersättning. Regeringen fastställer varje år schablonbelopp för flyktingmottagande. Schablonbeloppen för 2010 avses beslutas genom en ändring i förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande mer mera. Ändringen avses träda i kraft i januari 2010.

Kulturdepartementet

Radio- och TV-avgiften
Vissa ändringar görs i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst.

Ändringarna i lagen innebär att TV-avgiften i fortsättningen ska benämnas radio- och TV-avgift. Vidare ska företag och statliga myndigheter betala en enda avgift för samtliga TV-mottagare som de innehar (prop. 2008/09:195). Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2010.

Riksarkivet ombildas till en sammanhållen myndighet
Landsarkiven är i dag arkivmyndigheter under Riksarkivet, vilket innebär att Riksarkivet i förhållande till landsarkiven är centralmyndighet. Landsarkiv finns i Uppsala, Vadstena, Visby, Lund, Göteborg, Härnösand och Östersund. Den 1 januari 2010 ombildas Riksarkivet till en sammanhållen statlig arkivmyndighet genom att landsarkiven avvecklas och deras verksamheter inordnas i Riksarkivet. Den nya organisatoriska strukturen behandlas i propositionen 2009/10:3 Tid för kultur.

Riksarkivet och landsarkivens nuvarande uppdrag regleras i förordningen (2007:1179) med instruktion för Riksarkivet och landsarkiven. Den 1 februari 2010 träder en ny förordning med instruktion för Riksarkivet i kraft som ersätter denna förordning.

Satsningen Skapande skola utvidgas
För att fördjupa skolans arbete med kultur inleddes under 2008 satsningen Skapande skola i årskurs 7–9. Satsningen ger kommuner och fristående skolor möjlighet att ansöka om statliga medel till inköp av professionell kulturverksamhet, till insatser som främjar ungas eget skapande och till insatser som långsiktigt ökar samverkan mellan skolan och kulturlivet. Satsningen regleras i förordningen (2007:1436) om statsbidrag till kulturell verksamhet i skolan. 2010 utvidgas Skapande skola till att även inkludera årskurs 4–6. Den utvidgade satsningen gäller från och med den 1 januari 2010.

Arbetsmarknadsdepartementet

Vissa ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring
En ansökan om arbetslöshetsersättning ska göras inom nio månader från den sista dagen i den tidsperiod ansökan avser för att inte rätten till ersättning för perioden ska gå förlorad. Undantag kan göras när det finns synnerliga skäl.

För den som har varit långvarigt sjukfrånvarande får den tid under vilken en sökande har varit förhindrad att arbeta, så kallad överhoppningsbar tid, omfatta upp till tio år vid beviljande av en ny ersättningsperiod. En före detta medlem i en arbetslöshetskassa som har varit långvarigt sjukfrånvarande föreslås under vissa förutsättningar kunna få ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen redan efter tre månaders medlemskap. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om viss schablonberäkning av ersättningen för dem som varit långvarigt sjukfrånvarande.

Tid då en sökande varit hindrad att arbeta på grund av uppdrag som familjehemsförälder ska i vissa fall betraktas som överhoppningsbar tid vid bestämmande av ramtid. Med ramtid menas en viss tidsperiod före det att den sökande blev
arbetslös.

Den nya bestämmelsen om tidsgräns för ansökan om arbetslöshetsersättning träder i kraft den 1 januari 2010 (prop. 2009/10:7). Övriga ändringar föreslås träda i kraft vid samma tidpunkt (prop. 2009/10:49).

Vissa ändringar i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor
En arbetslöshetskassa ska lämna uppgifter om medlemskap och medlemmars ersättning till Statistiska centralbyrån när myndigheten begär det. Uppgifterna ska användas för kartläggning och analys av arbetsmarknaden.

En kassaföreståndare ska kunna vara kassaföreståndare i mer än en arbetslöshetskassa. En arbetslöshetskassas styrelse ska kunna uppdra åt kassaföreståndaren att fatta beslut i ärenden om uteslutning av en medlem och frånkännande av rätt till ersättning.

Det införs en tidsgräns för korrigeringar av arbetslöshetskassornas avgifter till staten. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2010 (prop. 2009/10:7).

Vissa ändringar i Semesterlagen (1977:480)
En ny beräkningsregel för semesterlön, sammalöneregeln, införs som huvudregel för arbetstagare med fast lön. Procentregeln, som gäller för beräkning av semesterlön i dag, behålls och förenklas. Reglerna för när semester intjänas under frånvaro, semesterlönegrundande frånvaro, förenklas genom att frånvaro på grund av sjukdom och arbetsskada som längst är semesterlönegrundande i ett helt intjänandeår i stället för två. Vidare förenklas reglerna om när semester intjänas under frånvaro som beror på ledighet med tillfällig föräldrapenning. Reglerna för när arbetstagare med tidsbegränsade anställningar tjänar in semester ändras. De särskilda semesterregler som nu gäller för hemarbetande och okontrollerade arbetstagare tas bort. En ny regel införs som innebär att endast ett visst antal semesterdagar ska ersättas med semesterlön om semestern på grund av frånvaro inte har kunnat läggas ut under semesteråret. Ändringarna träder i kraft den 1 april 2010 (prop. 2009/10:4).

Vissa ändringar i arbetsmiljölagen (1977:1160) m.m.
Elevers och studerandes medverkan i arbetsmiljöarbetet förstärks. Yngre elever samt elever i särskola och vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) ges rätt att delta i arbetsmiljöarbetet efter ålder, mognad och förutsättningar i övrigt. Elever i grundskolans årskurs 7-9 och specialskolans årskurs 7-10 samt gymnasieskolan företräds i arbetsmiljöarbetet av elevskyddsombud. För vuxna studerande, till exempel studenter vid universitet och högskolor, införs ett system med studerandeskyddsombud, vars roll blir betydligt starkare än de nuvarande elevskyddsombudens. Skolverket, universitet och högskolor samt Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela närmare föreskrifter om bland annat utbildning av elevskyddsombud och studerandeskyddsombud.

Arbetsmiljöskyddet för utomstående arbetskraft, bland annat arbetskraft som hyrs in från bemanningsföretag, förbättras genom en utvidgning av skyddsombudens befogenheter.

Arbetsmiljölagen anpassas till utvecklingen i arbetslivet på så sätt att benämningen arbetsmiljöombud tas med i lagen som en alternativ benämning för skyddsombud. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2010 (prop. 2008/09:138).

Förordning om statligt stöd inom det nationella strukturfondsprogrammet
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) betalar ut stöd inom ramen för det nationella strukturfondsprogrammet 2007-2013. Förordning (2009:982) om statligt stöd inom det nationella strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning syftar till att ge Svenska ESF-rådet möjlighet att betala ut stöd för utbildning av sysselsatta för den aktuella programperioden genom att tillämpa kommissionens allmänna gruppundantagsförordning på statsstödsområdet (kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 av den 6 augusti 2008). Förordningen innehåller också bestämmelser om tillämpning av gruppundantaget för stöd av mindre betydelse (kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 av den 15 december 2006). Förordningen träder i kraft den 1 december 2009.

Texten i denna sammanfattning kommer från bland annat Regeringskansliet.

Vid frågor eller för mer information, kontakta Altea AB