Ny plan- och bygglag

7 april, 2010

Regeringen överlämnade i mars 2010 propositionen ”En enklare plan- och bygglag, 2009/10:170” till riksdagen. Den nya lagen innebär att plan- och bygglovsprocesserna förenklas samtidigt som kontrollen av byggandet skärps. Det införs också nya bestämmelser som gör att miljö- och klimataspekter ska beaktas vid planläggning och byggande.

Riksdagen ska besluta om den nya plan- och bygglagen under våren 2010 och lagen avses träda ikraft den 2 maj 2011 och ersätter lagstiftning från 1987 och 1994. Regeringskansliet har under arbetet tittat på 250 olika förslag till förändringar av PBL.

En lag försvinner
Förutom att nuvarande plan- och bygglagen ersätts med en ny plan- och bygglag försvinner den så kallade byggnadsverkslagen. Detta innebär bland annat regler om tekniska egenskapskrav, byggprodukter, CE-märkning, blir en del av den kommande plan- och bygglagen. Den kommande plan- och bygglagen innehåller även tidigare beslutade förändringar om friggebodar, planering av vindkraft och om strandskydd.

För den enskilde
En viktig förändring är att den som ansökt om bygglov ska få besked av kommunen inom tio veckor. Medborgarna ska dessutom kunna ställa krav på att kommunen i förväg ska kunna redogöra för vilka villkor som kan gälla i ett bygglov. Bygglov ska till skillnad mot idag kunna vinna laga kraft, så att den enskilde inte långt i efterhand riskerar drabbas av överklaganden. Den enskilde ska kunna ställa krav på besked inom fyra månader om kommunen avser att ta fram en detaljplan för ett område. Vidare skall frågor om avfallshantering (t.ex. sopsortering) och elektronisk kommunikation (t.ex. bredband) finnas med vid planläggning och annan prövning. Dessutom skall en bedömning av byggnadens tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga göras redan vid bygglovsprövningen.

Grönområden
Kravet på behovet av grönområden nära bostadsområden förtydligas i den nya lagen. När planer tas fram ska det göras med hänsyn att det i närheten av bostäder bl.a. ska finnas torg, parker och andra grönområden. Det ska även finnas lämpliga friytor och platser för lek, motion och annan utevistelse. Dessutom stärks bestämmelsen om att grönområde går före t.ex. parkering, om det inte finns utrymme för båda.

För klimat- och miljöarbetet
Miljö- och klimataspekter ska beaktas i kommunernas planeringsarbete. Förslaget innebär krav på planering för en minskad klimatpåverkan, samt om krav på klimatanpassning. Kommunerna ska i planeringen ta hänsyn till miljökvalitetsmålen, regionala klimat- och energistrategier, länsplaner för transportinfrastruktur samt de transportpolitiska målen. Klimatförhållanden skall även beaktas i bygglovsärenden. Kommunerna kan, som förutsättning för bygglov, ställa krav på åtgärder som motverkar översvämning och erosion, liksom markförorening och olyckor. Om byggnader har en betydande miljöpåverkan räcker inte bygglov utan det krävs detaljplan

För kontroll
Reglerna om byggkontroll stärks genom att det tydliggörs vad kontrollplanen ska innehålla och vilka uppgifter och vilken kompetens kontrollansvarig ska ha. Kontrollansvarig ersätter dagens kvalitetsansvarig. Efter påbörjat byggarbete ska kommunen en gång under arbetets gång besöka byggarbetsplatsen för att förvissa sig om att beslutade villkor i bygglovet eller startbeskedet följs.

För kommunerna m.fl.
Planprocessen kommer att förenklas. Utställning av detaljplan förenklas och kallas granskning. Underrättelse till fastighetsägare blir obligatorisk när ansökan om bygglov eller förhandsbesked görs av annan än fastighetsägaren. Länsstyrelserna ska på eget initiativ redovisa ett samlat underlag om statliga intressen en gång under mandatperioden. Detta blir ett stöd för kommunerna när de ska se över hur aktuella översiktsplanerna är. Vidare skall dagens system med tre sanktionsavgifter förenklas samtidigt som avgifterna görs enhetliga och lika för hela landet.

Informationen kommer från bland annat Regeringskansliet och Boverket.

Vid frågor eller för mer information, kontakta Altea AB