Sveriges grundlagar ändras

29 november, 2010

Den 24 november togs det andra riksdagsbeslutet om att genomföra de största förändringarna på över 35 år i våra grundlagar. Grundlagsändringarna har varit vilande i väntan på val sedan våren 2010. Tre av våra fyra grundlagar ändras. Beslutet medför även följdändringar i ett 20-tal andra lagar. Samtliga ändringar träder ikraft 1 januari 2011.




Regeringsformen moderniseras
Riksdagen har beslutat om att modernisera regeringsformen. Beslutet omfattar även vissa ändringar i vallagen och kommunallagen samt följdändringar i annan lagstiftning.

Regeringsformen görs enligt beslutet könsneutral och språket blir enklare. I urval innebär ändringarna i grundlagen också att:

• Lagrådets roll förstärks och domstolarnas självständiga ställning markeras.

• Statsministern stöd i riksdagen prövas efter varje val genom en obligatorisk omröstning.

• Sveriges medlemskap i EU tydliggörs liksom vårt deltagande i internationellt samarbete inom ramen för FN och Europarådet.

• Skyddet mot diskriminering utvidgas till att omfatta sexuell läggning.

• Statens ansvar för att stödja de nationella minoriteternas rätt att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv förtydligas.

• Regeringsrätten byter namn till Högsta förvaltningsdomstolen

• Domstolars självständighet markeras i grundlagen.

Ändringarna i vallagen innebär att valdagen flyttas från den tredje till den andra söndagen i september. Bestämmelserna om personval ändras dessutom så att spärren för personrösterna i riksdagsvalet sänks till fem procent.

Kommunallagen ändras för att bland annat ge kommuner och landsting möjlighet att under vissa förutsättningar besluta om extra val. Möjligheten att anordna folkomröstning med anledning av folkinitiativ ökar också.


Grundlagsändringar ska ge skydd för digital bio
Allt fler filmer distribueras och lagras med hjälp av digital teknik, till exempel via satellit eller bredband, istället för analogt. Riksdagen har därför beslutat att digital bio och annan offentlig uppspelning ur databaser ska omfattas av grundlagsskyddet i yttrandefrihetsgrundlagen. Digital bio ska också kunna förhandsgranskas på samma sätt som traditionell biograffilm.

Enligt beslutet blir det också möjligt att ställa krav på att kabel-tv-sändningar utformas så att program blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, med hjälp av till exempel textning, teckenspråkstolkning eller syntolkning.

Beslutet innebär också att det tydligt ska framgå i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen att det är förbjudet för myndigheter och andra allmänna organ att ingripa mot den som använder sig av sin tryck- respektive yttrandefrihet. Samtidigt införs en straffbestämmelse för allvarligare överträdelser av förbudet mot repressalier. Andra ändringar i yttrandefrihetsgrundlagen syftar till att förtydliga webbsändnings- och databasreglerna.

Grundlagsändringar för effektivare bekämpning av barnpornografibrott
Den tekniska utvecklingen har gjort barnpornografiska bilder alltmer lättillgängliga och nya typer av innehav svåra att angripa. Under våren 2010 sa riksdagen därför ja till ett förslag om effektivare bekämpning av barnpornografibrott (2009/10:KU34). Men några av förslagen krävde grundlagsändringar och antogs därför som vilande. Ett andra och slutligt riksdagsbeslut har inte varit möjligt förrän nu när ett val ägt rum. Vilande grundlagsförslag måste nämligen antas slutligt av en nyvald riksdag.

Riksdagens beslut innebär en ändring av de bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som undantar barnpornografiska bilder från dessa grundlagars tillämpningsområden. Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ska enligt förslaget inte tillämpas på pornografiska bilder av personer som inte passerat puberteten eller som är under 18 år.

Grundlagsändringar klargör säkerhetskopiors rättsliga status
Alla myndigheter tar säkerhetskopior på den egna datoriserade informationen för att inte riskera att handlingar försvinner vid tekniska fel, sabotage, brand eller andra olyckor. Det är i dag oklart vilka regler som gäller för informationen på dessa säkerhetskopior. Om säkerhetskopior anses vara allmänna handlingar omfattas de av offentlighetsprincipen. Vem som helst skulle då kunna begära ut information från säkerhetskopiorna. Privata brev, arbetsdokument och annan obearbetad information, som lagstiftaren ansett inte ska vara allmänna, skulle då ändå omfattas av offentlighetsprincipens rätt till insyn. Regeringen har därför beslutat om ändringar i tryckfrihetsförordningen för att klargöra att säkerhetskopior inte ska anses vara allmänna handlingar.

Samtidigt har riksdagen beslutat om en ny sekretessbestämmelse för tsunamibanden, regeringens säkerhetskopior efter naturkatastrofen 2004. Sekretessen bör enligt förslaget gälla i högst 70 år.

Exempel på andra lagar som ändras
1. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,
2. lag om ändring i lagen (1974:579) om handläggningen av nådeärenden,
3. lag om ändring i lagen (1974:613) om handläggningen av vissa regeringsärenden,
5. lag om ändring i lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar,
6. lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall,
7. lag om ändring i folkomröstningslagen (1979:369),
8. lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän,
10. lag om ändring i kommunallagen (1991:900),
11. lag om ändring i lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.,
12. lag om ändring i lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen,
13. lag om ändring i lagen (2003:333) om Lagrådet,
14. lag om ändring i lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder,
15. lag om ändring i vallagen (2005:837),
16. lag om ändring i lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid,
17. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
18. lag om ändring i lagen (2009:1427) om erkännande och verkställighet av bötesstraff inom Europeiska unionen.

Vid frågor eller för mer information, kontakta Altea AB