Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012

15 juni, 2012

Den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2012 är den tredje i sitt slag. I denna utvärdering bedöms möjligheten att nå såväl miljökvalitetsmålen som generationsmålet. Resultatet är att varken generationsmålet eller 14 av de 16 miljökvalitetsmålen bedöms komma att nås eller vara nära att nås till år 2020.

Analyser har gjorts av hur olika faktorer påverkar måluppfyllelsen, såsom styrmedel, synergier och målkonflikter. Hur det regionala och lokala miljöarbetet går presenteras med utgångspunkt från enkäter till länsstyrelser och kommuner.

Naturvårdsverket för fram tre förslag till fokusområden för miljöpolitiken som kan bidra till att miljömålen nås snabbare:

• Säkerställ att redan fattade beslut genomförs!
• Utveckla strategier för en hållbar konsumtion!
• Kommunicera och informera mer om möjligheterna med miljöarbete!

Sammanfattning av respektive mål

 Miljökvalitetsmål   Bedömning
 till 2020
 (2050)          
Utveckling/
Riktning för tillståndet
i miljön        
   Kort förklaring av miljötrenden
Begränsad
klimatpåverkan
Nej Negativ   De globala utsläppen av växthusgaser ökar, liksom koncentrationen av växthusgaser i atmosfären. De allt större utsläppen orsakas bland annat av förbränning av fossila bränslen för el- och värmeproduktion och transporter.

 

Frisk luft Nej Svagt positiv   Även om luften i Sverige som helhet är av god kvalitet, orsakar förhöjda halter av luftföroreningar alltjämt betydande skador på människors hälsa, på växtlighet samt på kulturföremål. Den tidigare starka trenden mot en bättre luftkvalitet i svenska tätorter har under 2000-talet varit svagare – med undantag för ett fåtal föroreningar som fortsatt minskar.

 

Bara naturlig
försurning
Nej Svagt positiv   Nedfallet av försurande ämnen över Sverige har minskat kraftigt under de senaste decennierna, Skogsbrukets försurningspåverkan har ökat. En förbättring av försurningstillståndet kan ses i sjöar och vattendrag, men däremot inte i skogsmark och grundvatten.

 

Giftfri miljö Nej Neutral   Nedfallet av försurande ämnen över Sverige har minskat kraftigt under de senaste decennierna, Skogsbrukets försurningspåverkan har ökat. En förbättring av försurningstillståndet kan ses i sjöar och vattendrag, men däremot inte i skogsmark och grundvatten.

 

Skyddande
ozonskikt
Ja Positiv   Såväl utsläpp som halter minskar hos alla ozonnedbrytande gaser med undantag för HCFC (klorfluorkolväten) och N2O (lustgas). Uttunningen av ozonskiktet tycks ha avstannat. I bedömningen finns osäkerheter, dels i det
vetenskapliga underlaget, dels på grund av ozonskiktets stora naturliga variationer. Det finns även ett hot mot ozonskiktet i en fortsatt eller rentav ökande produktion och användning av ozonnedbrytande ämnen samt en risk
för diffust läckage och utsläpp vid skrotning av produkter med ozonnedbrytande ämnen.

 

Säker
strålmiljö
Nära Neutral   Utvecklingen för de delar av miljökvalitetsmålet som omfattar strålskyddsprinciper, radioaktiva ämnen och elektromagnetiska fält, bedöms vara positiv. Antalet årliga hudcancerfall fortsätter att öka. Denna trend gäller för alla hudcancertyper och all tillgänglig information talar för att samtliga typer av hudcancer kommer att fortsätta öka i befolkningen. Ultraviolett strålning (UV-strålning) kopplad till sol- och solarievanor är den främsta orsaken.

 

Ingen övergödning Nej Neutral   Underlag pekar på en oförändrad eller svag förbättring av miljötillståndet avseende övergödning. Läckage av kväve och fosfor från jordbruket har minskat de senaste tjugo åren. Generellt sett sker en minskning av utsläpp till luft, men det finns en ökande trend av utsläpp från den internationella sjöfarten. Åtgärder för att minska utsläpp av övergödande ämnen har gett resultat men det tar tid innan miljön svarar på de förändringar som sker. Trenden varierar beroende på vilket perspektiv som används (till exempel internationellt/nationellt, sötvatten/hav).

 

Levande sjöar och
vattendrag
Nej Neutral   Många arter har gått tillbaka på grund av försämrade livsmiljöer och vattenkvalitet till följd av fragmentering, rensning, reglering och förändrad markanvändning. Sjöar och vattendrag skyddas men inte i tillräcklig omfattning. Det sker restaureringar av vattendrag i länen men arbetet går långsamt. Försurningen har under de senaste decennierna minskat, men fortsätter att påverka sjöar och vattendrag negativt.

 

Grundvatten
av god kvalitet
Nej Svagt positiv   Utvecklingen går i en svagt positiv riktning. Framsteg har bland annat skett i arbetet med skydd av grundvattenresurser, bevarande av naturgrustillgångar och avseende påverkan på grundvattennivåer. Två av de största problemområdena avseende grundvattnets kvalitet är tillförsel av kväve (i form av nitrat) och bekämpningsmedel. Problem med mikrobiell påverkan i såväl allmänna som enskilda vattentäkter har aktualiserats alltmer. De geologiska förutsättningarna i Sverige innebär att effekterna på grundvattnet från mänsklig påverkan i regel är av lokal karaktär.

 

Hav i balans
samt levande
kust och skärgård
Nej Neutral   Inom flera områden är utvecklingen av tillståndet i miljön negativ men bedömningen är att trenden för tillståndet i miljön, för miljömålet som helhet, är neutral. Problemen med övergödning är störst i Östersjön, men även i Västerhavet påverkas miljötillståndet i havet. I dag är 21 svenska marina fiskarter och 34 arter ryggradslösa rödlistade av Artdatabanken, till stor del på grund av ett för intensivt fiske samt övergödning. Långlivade miljögifter som PCB och DDT har minskat dramatiskt sedan 1970-talet. Dioxinhalterna i fet fisk från Östersjön är dock fortfarande höga.

 

Myllrande
våtmarker
Nej Negativ   Många våtmarker växer igen som en följd av dikningar och upphörd hävd. Vegetationsförändringar beräknas öka av klimatförändringar, främmande arter och kvävenedfall. Arealen våtmark i odlingslandskapet ökar, om än långsamt, vilket ger positiva effekter på flora och fauna samt ekosystemtjänster.

 

Levande skogar Nej Neutral   Bilden är splittrad. Utvecklingen av formellt skydd och frivilliga avsättningar har varit positiv under den senaste tioårsperioden. Insatser i form av restaurering och naturvårdande skötsel samt kulturmiljövård görs, men i relativt liten omfattning. Miljöhänsyn är i dag en självklar del av skogsbruket, även om det finns brister i hänsynen och ett förbättringsarbete pågår. Som en följd av genomförda åtgärder utvecklas flera faktorer väl, till exempel mängden död ved, arealen äldre lövrik skog, och arealen gammal skog. Samtidigt förekommer avverkning av skogar med höga naturvärden.

 

Ett rikt
odlingslandskap
Nej Negativ   Utvecklingen för odlingslandskapets arter och naturtyper är delvis negativ. Trots många genomförda åtgärder ser vi ännu inte något tydligt trendbrott för utvecklingen för natur och kulturvärdena. Bedömningen försvåras av en i vissa fall lång återhämtningstid i naturen. Arealen jordbruksmark fortsätter att minska. Betesmarksarealen minskar och många av gräsmarkernas arter och naturtyper har inte gynnsam bevarandestatus. Utvecklingen för odlingslandskapets fåglar har efter en längre tids minskning varit i stort sett stabil det senaste decenniet. Det råder brist på småbiotoper i slättbygd vilket påverkar både biologisk mångfald och ekosystemtjänster negativt. Vidare riskerar många av landsbygdens byggnader att förfalla.

 

Storslagen
fjällmiljö
Nej Svagt positiv   Fjällen är en känslig miljö där många vitt skilda intressen gör anspråk på användning. Användningen av terrängfordon avsedda för barmarkskörning har ökat markant under de senaste 25 åren vilket bidrar till ökade skador på mark och växtlighet. Arbetet för att bevara och stärka den biologiska mångfalden fortgår. Fjällens kulturmiljövärden är bristfälligt kända varför kunskapsuppbyggnad är angeläget. Kunskapsbristen är även stor om vad fjällen och dess ekosystem tål av påverkan från olika verksamheter.

 

God bebyggd
miljö
Nej Neutral   Positivt är att allt fler bostäder åtgärdas mot radon och trafikbuller inomhus samt blir mer energieffektiva. Problem är att vägtransporterna ökar med buller och dålig luftkvalitet som följd, att grönområden i tätorter minskar och att det finns många bostäder med innemiljöproblem. Kulturvärden i byggnader skyddas inte tillräckligt och avfallsmängderna fortsätter att öka.

 

Ett rikt växt- och
djurliv
Nej Negativ   Tre fjärdedelar av naturtyperna och hälften av arterna som listas i EU:s art- och habitatdirektiv har inte gynnsam bevarandestatus. Flera nya arter togs upp på den svenska rödlistan över hotade arter 2010. Nyttjande av naturresurser äventyrar ekosystemens stabilitet och möjligheterna de har att leverera tjänster vi tar för givna.

 

Främmande arter fortsätter att öka i oförändrat takt.

Här finner Ni Naturvårdsverkets utvärdering i sin helhet.

Informationen kommer från Naturvårdsverket.

Vid frågor eller för mer information, kontakta Altea AB.