Förslag till effektivare identifiering, beskrivning och bedömning av miljökonsekvenser

20 augusti, 2012

Miljödepartementet presenterar i en promemorian ett förslag till ett nytt 6 kap. miljöbalken samt till vissa ändringar i anslutning till bestämmelserna i det kapitlet.

Det övergripande syftet med den föreslagna reformen av 6 kap. är att effektivisera balkens bestämmelser om identifiering, beskrivning och bedömning av miljökonsekvenser för såväl planer och program som verksamheter och åtgärder. Den bärande tanken är att reglerna ska vara tydliga och ändamålsenliga och ge förutsättningar för att resurserna vid och inför prövningen läggs på de fall och de frågor där de ger störst miljönytta. Målet är att ge förutsättningar för att öka den samlade miljöskyddseffekten och samtidigt minska den samlade tidsåtgången och administrativa bördan vid miljöprövningen. De förslag som presenteras syftar också till att tillgodose de krav som följer av Sveriges EU-rättsliga åtaganden och förbättra genomförandet av tillämpliga EU-rättsakter.

För att åstadkomma en tydligare och mera förutsebar tillämpning av bestämmelserna föreslås 6 kap få en förändrad struktur. Huvuddelen av bestämmelserna är indelade i två separata avsnitt, ett om planer och program och ett om verksamheter och åtgärder. Dispositionen inom respektive avsnitt syftar nu till att följa den process som ska gälla för att bedöma tillämpligheten av kapitlets bestämmelser och processen för att identifiera, beskriva och bedöma miljökonsekvenserna i tillämpliga fall. För att åstadkomma en bättre överblick över regelverket har vissa bestämmelser som idag finns på förordningsnivå tagits in i 6 kap.

En viktig utgångspunkt för förslaget är att krav på underlag för prövningen av verksamheter och åtgärder endast ska ställas i sådana fall och i den utsträckning detta är motiverat av miljöskäl. De föreslagna reglerna syftar därför till att skapa större utrymme för en anpassning av prövningsunderlaget till förutsättningarna och behovet i varje enskilt fall. Förslaget innebär i denna del att kapitlets omfattande och formaliserade krav för identifiering, beskrivning och bedömning av miljökonsekvenser endast görs tillämpliga på sådana verksamheter och åtgärder som ska anses ha en betydande miljöpåverkan.

Frågan om en verksamhet eller åtgärd ska anses ha betydande miljöpåverkan kan antingen avgöras genom föreskrifter eller ett beslut under samrådet. Förslaget innehåller kriterier för bedömningen av denna fråga. Utpekande av vilka verksamheter och åtgärder som på grund av behovet av prövningsunderlag och andra krav på förhand ska anses ha betydande miljöpåverkan, eller motsatt, behöver utredas i särskild ordning. Regeringen avser därför att direkt efter det att remisstiden har gått ut ge Naturvårdsverket ett särskilt uppdrag i denna del.

För de verksamheter och åtgärder som ska anses medföra en betydande miljöpåverkan innebär förslaget vissa förtydliganden avseende vilka krav som gäller. Det föreslås bl.a. att reglerna om innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning förtydligas genom att kraven på en sådan samlas i 6 kap. Därtill tydliggörs att innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning ska vara anpassat till verksamheten eller åtgärden i fråga. Promemorian innehåller också ett förslag om att en miljökonsekvensbeskrivning som avser ändring av en befintlig verksamhet ska kunna avgränsas i viss utsträckning.

När det gäller kraven för verksamheter eller åtgärder som inte ska anses medföra en betydande miljöpåverkan föreslås vissa ändringar av bestämmelserna om samråd i 6 kap. samt av reglerna om kraven på en ansökans innehåll i 22 kap. miljöbalken. Bestämmelserna syftar till att tillförsäkra att synpunkterna under samrådet tillgodogörs vid prövningen av verksamheten eller åtgärden och att prövningsunderlaget i dessa fall blir tillräckligt för att uppfylla balkens krav.

Flera av förslagen syftar till att ge förutsättningar för en snabbare handläggning av mål och ärenden som innefattar krav enligt 6 kap. En bärande tanke i denna del är att alla inblandade så tidigt som möjligt ska ta ställning till en verksamhet eller åtgärds förutsedda miljöpåverkan och de underlag som krävs för prövningen. Detta bl.a. för att minska risken för sent framförda kompletteringskrav. Länsstyrelsen föreslås därför besluta i frågan om betydande miljöpåverkan så snart detta är möjligt och även få ett utökat ansvar för att, där så efterfrågas, vägleda verksamhetsutövaren med att avgränsa miljökonsekvensbeskrivningen. Åtgärder föreslås även för att remissinstanser och prövningsmyndighet på ett tidigt stadium ska ta ställning till om miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven på densamma. Även reglerna om genomförandet av samråd och underlagen för dessa tydliggörs i syfte att underlätta arbetet med att bedöma miljöpåverkan och när det krävs ta fram en miljökonsekvensbeskrivning.

Den flexibilitet som följer av att underlagen ska anpassas och avgränsas till behoven i det enskilda fallet är också ett viktigt bidrag till att förkorta vägen mot ett tillståndsbeslut. Genom att de olika moment som ingår i den process som föregår en ansökan om tillstånd på olika sätt förtydligas och får en bättre avgränsning läggs grunden för en effektivare och snabbare tillståndsprocess. Ett väl genomfört förarbete innan en tillståndsansökan ges in skapar också goda förutsättningar för hög kvalitet i prövningen samtidigt som en tydlig process också underlättar för allmänheten att tillvarata sitt intresse av insyn och delaktighet.

Någon större ändring av tillämpningen av de bestämmelser som rör planer och program är inte avsedd. Även för dessa innebär förslaget dock en tydligare struktur för att underlätta tillämpningen. En påtaglig lagteknisk ändring är emellertid att begreppet miljöbedömning utmönstras ur lagtexten och i stället arbetas in i bestämmelserna om krav på hur miljökonsekvenserna i det aktuella fallet ska identifieras, beskrivas och bedömas. På så sätt uppnås också en större enhetlighet mellan de båda avsnitten om planer och program respektive verksamheter och åtgärder. För att förbättra genomförandet av EU-rättsliga krav på allmänhetens deltagande i beslutsprocesser som rör miljön föreslås även en justering av kravet på utställning av förslag till ändring i en renhållningsordning.

MKB-direktivet innehåller också bestämmelser om möjligheterna för miljöorganisationer att föra talan mot beslut om tillstånd till verksamheter och åtgärder. Dessa bestämmelser utgör ett genomförande av motsvarande regler i Århuskonventionen. Även på detta område föreslås en ändring av miljöbalkens bestämmelser i syfte att följa direktivets och konventionens krav på ett bättre sätt. Förslaget innebär att kravet på att en miljöorganisation, för att ha rätt att överklaga, måste ha bedrivit verksamhet i Sverige i tre år tas bort.

Slutligen innehåller promemorian även förslag till en ny miljökonsekvensförordning som avses ersätta den nuvarande förordningen samt vissa konsekvensändringar inom miljöbalken. Ett antal konsekvensändringar i andra författningar kommer att aktualiseras till följd av de förslag som ges i denna promemoria. Dessa konsekvensändringar kommer att behandlas i en särskild promemoria, vilken kommer att remitteras inom kort.

Här finner Ni promemorian i sin helhet.

Informationen kommer från Miljödepartementet.

Vid frågor eller för mer information, kontakta Altea AB.