Allmän information om bisfenol A

26 september, 2012

De senaste åren har det skrivits mycket om bisfenom A. Flera myndigheter som Arbetsmiljöverket, Boverket, Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen har pågående utredningar om ämnet och eventuella ytterligare förbud. Bland annat har bisfenol A fått ett vägledande gränsvärde i AFS 2011:18, hygieniska gränsvärden. Av den anledningen har vi valt att sammanställa lite av dessa myndigheters information om bisfenol A.

Bisfenol A, vanligen förkortat BPA, är ett ämne som bland annat används för att tillverka vissa plastsorter som är vanliga i många vardagliga plastföremål. Studier har visat att BPA är hormonstörande vid låga doser.

Europeiska kommissionen beslutade i november 2010 att förbjuda användning av BPA i polykarbonatplast i nappflaskor. EU:s förbud mot BPA i nappflaskor ska enligt förslaget börja gälla den 1 mars 2011.

Användning
Bisfenol A används huvudsakligen som råvara vid tillverkning av polykarbonatplaster och epoxyplaster. Av dessa plasttyper kan man till exempel göra nappflaskor, CD- och DVD-skivor, skyddslack inuti konservburkar och tandfyllningsmaterial.

Inom EU används ungefär 1,1 miljoner ton BPA per år (2005). Den största delen, ungefär 80 procent, används som råvara vid polykarbonattillverkning. Knappt 20 procent används som råvara till epoxiföreningar. En mindre del BPA går till tillverkning av termopapper som bland annat används i vissa kvittotyper. Där används ämnet direkt, i ren form, och inte som råvara.

Bisfenol A tillverkas inte i Sverige men importeras både som råvara och i kemiska produkter.

Spridning och exponering
Plaster, som är tillverkade av BPA, kan innehålla små restmängder av ämnet. Sådana rester kan i varierande grad läcka ut från plasten under användning. Polykarbonatplaster kan även under vissa förhållanden återbilda BPA i fri form.

Forskning har visat att BPA kan frigöras ur plastföremål och tas upp i människokroppen. Utifrån de studier som gjorts, och de misstankar som finns om ämnets egenskaper, kan det finnas anledning att minimera små barns exponering för bisfenol A. Det är främst långvarig exponering som bör undvikas. BPA kan även frigöras från kvitton, biljetter och andra produkter av termopapper.

BPA-exponering indirekt via den yttre miljön har bedömts vara mycket mindre än exponeringen via material som kommer i kontakt med livsmedel.

Kemikalieinspektionens regeringsuppdrag
Kemikalieinspektionen har i samverkan med Livsmedelsverket utrett och utvärderat behovet av och förutsättningarna för Sverige att införa ett nationellt förbud mot bisfenol A i vissa plastprodukter. Livsmedelsverket är den behöriga myndigheten för EU-regler om material i kontakt med livsmedel. Redovisningen ska även omfatta underlaget för anmälan av ett eventuellt sådant förbud till Europeiska kommissionen.

Kemikalieinspektionen och Livsmedelsverket fick uppdraget i augusti 2010 och den gemensamma rapporten har lämnats till Miljödepartementet den 15 april 2011.
Ni finner rapporten här.

I april 2012 fick Kemikalieinspektionen två nya uppdrag som gäller bisfenol A.

1. Ett förslag till förbud mot bisfenol A i termopapper som används i bland annat kvitton och biljetter.
Rapporten avseende bisfenol A i kassakvitton finner Ni här.

2. Kartlägga förekomsten av bisfenol A i leksaker och barnartiklar.

Kemikalieinspektionen ska också tillsammans med Boverket och Livsmedelsverket kartlägga i vilken utsträckning bisfenol A kan avges vid renovering av dricksvattenrör samt, vid behov, föreslå åtgärder för att minska exponeringen. Detta uppdrag ska redovisas till regeringen i december 2013.

Regler i EU och andra länder
I november 2010 antog den ansvariga EU-kommittén kommissionens förslag om att förbjuda användning av BPA i polykarbonatplast i nappflaskor från den 1 mars 2011. Marknadsföring och export av sådana nappflaskor förbjuds från och med den 1 juni 2011. Se regeringens pressmeddelande från 26 november 2010.
Några länder, till exempel Danmark och Frankrike, har redan nationella förbud mot BPA i nappflaskor.

Klassificering och egenskaper
Bisfenol A har egenskaper som medför att ämnet är faroklassificerat. Klassificeringen är gjord med hänsyn tagen till vilka effekter som kan uppkomma om man har direktkontakt med ämnet, vilket kan vara aktuellt vid industriell hantering av bisfenol A. Klassificeringen anges med faroangivelser eller riskfraser. Varje faroangivelse och riskfras har en motsvarande kod.

Bisfenol A är klassificerat enligt följande egenskaper (koder enligt det nya märkningssystemet CLP och det gamla systemet KIFS 2005:7): Kan orsaka allvarliga ögonskador (H318 enligt CLP, R41 enligt KIFS 2005:7); irritation i luftvägarna (H335, R37); allergisk hudreaktion (H317, R43); skadligt för vattenlevande organismer (R52). Ämnet misstänks dessutom kunna ge skadliga effekter på fortplantningsförmågan (H361f, R62).

Studier har visat att BPA är hormonstörande vid låga doser.

BPA är biologiskt lättnedbrytbart i naturliga sötvatten och i jord.

Mer information om bisfenol A och om pågående utredningar går att finna på respektive myndighets hemsida nedan:

Boverket – studier om relining och bisfenol

Livsmedelsverket – barns BPA exponering

Arbetsmiljöverket – bisfenol A

Kemikalieinspektionen – bisfenol A

Informationen kommer från Arbetsmiljöverket, Boverket, Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen.

Vid frågor eller för mer information, kontakta Altea AB.