Vi påverkar Arktis – och Arktis påverkar oss

30 september, 2015

Växthusgashalterna i atmosfären är idag högre än vad de har varit på minst 800 000 år och ökar stadigt. Orsaken är framför allt förbränningen av fossila bränslen. I Arktis har ökningen av medeltemperaturen de senaste 100 åren varit dubbelt så stor som ökningen av den globala medeltemperaturen.

 

I den nya rapporten Luft & miljö – Arktis 2015 tar forskare och experter med läsaren på en resa till Arktis, och följer luftföroreningarnas väg. Vi påverkar Arktis, och på olika sätt påverkar Arktis oss.

 

Havsisens utbredning i Arktis har sommartid minskat med 40 procent sedan 1979. När isen smälter blir det lättare att nå nya platser för att utvinna olja och mineraler på Arktis. Det medför ett ökat exploateringstryck på en redan känslig miljö, och mer föroreningar.

 

Luftföroreningar, bland annat från Centraleuropa, transporteras mycket effektivt under delar av året och inverkar på klimatförändringarna i Arktis. Sotpartiklar på snöytan absorberar värme och leder till ökad avsmältning.

Fortsatt forskning och miljöövervakning nödvändig

Arktis är utsatt för många organiska miljögifter och tungmetaller, framför allt kvicksilver som kommer genom luftföroreningar från den industrialiserade världen och anrikas i näringskedjan. I och med att befolkningen i Arktis äter mycket fisk och marina däggdjur, är de mer exponerade för kvicksilver än exempelvis befolkningen i Sverige som lever närmare utsläppskällorna.

 

Miljögifter kan också komma att frigöras genom smältande havsisar, och när permafrosten tinar ökar utsläppen av växthusgaser. Det behövs fortsatt forskning, bland annat långtidsmätningar, för att kunna förutse framtida utsläpp av växthusgaser från de mängder med kol som är infrusna i den arktiska permafrosten.

 

I rapporten understryks att den viktigaste åtgärden för att begränsa den globala uppvärmningen, inklusive den arktiska, är att minska de utsläpp av växthusgaser som orsakas av människan.

 

Luft & Miljö – Arktis 2015 tar upp framgångsexempel på internationella överenskommelser – utsläppsminskningen av ozonnedbrytande ämnen genom Montrealprotokollet, och Minamatakonventionen som syftar till att minska användning och utsläpp av kvicksilver. Sverige vill stärka Arktiska rådet som består av åtta länder, och där USA för närvarande är ordförandeland. Klimatförändringar i Arktis är en högt prioriterad fråga, liksom det arktiska havet och även förbättrade levnadsvillkor för ursprungsbefolkningen.

 

Miljöövervakningens programområde Luft

Den svenska miljöövervakningen beskriver tillståndet, upptäcker förändringar och bedömer hotbilder i miljön. Resultaten ligger också till grund för beslut om åtgärder. Miljöövervakningen organiseras enligt tio olika programområden.

 

Inom programområde Luft övervakas till exempel kväve- och svavelföroreningar, partiklar, marknära ozon, organiska miljögifter, pesticider och ozonskiktets tjocklek på landsbygden i Sverige. Även i Pallas vid svenskfinska gränsen och på Svalbard bedrivs övervakning. Svensk miljöövervakning och forskning sker också i andra aktörers regi i Arktis, bland annat för att studera klimatförändringar.

 

Läs mer om Programområde Luft

Ladda ner rapporten

 

Informationen kommer från Naturvårdsverket.

Vid frågor eller för mer information, kontakta Altea AB.