Invasiva främmande arter

3 augusti, 2016

Från och med den 3 augusti 2016 är det förbjudet att byta, odla, föda upp, transportera, använda och hålla 37 arter som listas som invasiva främmande arter av unionsbetydelse. 6 av de 37 listade arterna finns viltlevande i Sverige.

 

EU-förordningen 1143/2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter (IAS) ger en juridisk grund för att förebygga, minimera och mildra de negativa effekterna av invasiva främmande arter.

 

Förordningen ger möjlighet att gemensamt bekämpa vissa utpekade invasiva främmande arter som bedöms kunna orsaka stora skador på biologisk mångfald i den Europeiska unionen.

 

37 arter har listats som ”IAS av unionsbetydelse”. Detta innebär att det blir förbjudet att byta, odla, föda upp, transportera, använda samt hålla dessa 37 arter efter den 3 augusti 2016, när förteckningen träder i kraft. Efter den 3 augusti 2017 blir det förbjudet att även sälja dessa arter.

 

Här finner Ni listan.

 

Flera invasiva främmande arter kommer att listas
Diskussioner pågår inom EU:s genomförandekommitté och vetenskapliga forum om att lista ytterligare 17 arter som invasiva främmande arter av unionsbetydelse. Genomförandekommitténs omröstning om listning av dessa arter kommer att ske i april 2017.

 

Här finner Ni listan över de 17 arter som diskuteras.

 

Invasiva främmande arter i Sverige
Av dessa 37 invasiva arter av unionsbetydelse finns 6 arter viltlevande i Sverige. Dessa är
• Kabomba, Cabomba caroliniana
• Tromsöloka, Heracleum persicum,
• Gul skunkkalla Lysichiton americanus,
• Signalkräfta, Pacifastacus leniusculus,
• Ullhandskrabba Eriocheir sinensis
• Rödörad, gulbukad- samt gulörad vattensköldpadda, Trachemys scripta
Flera andra invasiva främmande arter av unionsbetydelse som säljs i Sverige, till exempel vattenhyacint (Eichhornia crassipe) och storslinga (Myriophyllum aquaticum), överlever inte i den svenska naturen på sikt.

 

Andra invasiva arter av unionsbetydelse som Amerikansk kopparand (Oxyura jamaicensis) och tvättbjörn (Procyon lotor) har tillfälligt besökt Sverige vid enstaka tillfällen eller hålls i djurpark. Även om dessa arter inte är ett problem för biologisk mångfald i Sverige har andra EU-länder drabbats hårt av dessa arter. Därför kommer försäljning och användning av arterna att förbjudas även i Sverige.

 

Undantag och tillstånd
Privatpersoner som äger sällskapsdjur som har listats som en invasiv främmande art av unionsbetydelse får behålla djuret tills den dör av naturliga skäl, förutsatt att:
1. de har ägt djuret sedan innan förbjudet trädde i kraft eller inom ett år därpå,
2. djuret inte tillåts reproducera sig,
3. djuret hålls under säkra förhållanden så att den inte kan rymma.
Kommersiella ägare får sälja invasiva arter av unionsbetydelse under ett år efter att förteckningen eller förbudet har trätt i kraft.

 

Tillstånd kan ges av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten för verksamhet med invasiva arter av unionsbetydelse för att bedriva forskning och ex situ-bevarande av arten.

 

Vänd dig till Naturvårdsverket för mer information om tillstånd för landlevande invasiva arter av unionsbetydelse och till Havs- och vattenmyndigheten för information om vattenlevande arter.

 

Informationen kommer från Naturvårdsverket.

Vid frågor eller för mer information, kontakta Altea AB.